Tillgång till fast bredband i Finland, både optiskt fibernät och annan teknik - Finlandssvenskt fiberforum
Bredbandsgruppen  
Forum RSS feed    Forum - Svara - Statistik - Registrering - Sök -

Finlandssvenskt fiberforum / Bredband i Finland / Tillgång till fast bredband i Finland, både optiskt fibernät och annan teknik
Författare Meddelande
UlfG
Medlem
# Skrivet: 16 Jul 2013 12:58
Svara 


Kommunikationsverkets statistik på tillgång till

1) Fast bredband över 30 Mbit/s

2) Optiskt fibernät över 30 Mbit/s


https://www.viestintavirasto.fi/sv/index/internet/ laajakaista/tillgangtillsnabbabredbandsforbindelse r.html

Kommunvis statistik:

https://www.viestintavirasto.fi/attachments/6Hylkv gVN/30M-kuntalista_sv.pdf

UlfG
Medlem
# Skrivet: 16 Jul 2013 13:05
Svara 


Här som nyhet på yle.fi

http://yle.fi/uutiset/selvitys_utsjoki_peittoaa_mu ut_valokuitulaajakaistan_saatavuudessa/6724707

Karih
Medlem
# Skrivet: 18 Jul 2013 20:16
Svara 


Ulfs linkar funkade inte alla

Undrar bara hur de har fått infon till statistiken
Kronoby har fått texten "ei saat." vad jag skulle förstå betyder att ej tillgänglig
Vart har de alla ca 700 fiber förbindelserna försvunnit ??


https://www.viestintavirasto.fi/attachments/toimia latieto/30M-kuntalista.pdf

Hälsn Kari

Guje
Medlem
# Skrivet: 19 Jul 2013 11:18 - Editerad av: Guje
Svara 


"Uppgifterna i kartbilderna och tabellen baserar sig på de uppgifter som teleoperatörerna i det fasta nätet har lämnat till Kommunikationsverket."

Men att 37% av hushållen i Finland skulle ha tillgång till fiber.... hmm....

Statistikinfon kommer från operatörerna själva - precis som förr. Så tro det den som vill. Jag gör det inte. Been there - seen that! Allt sedan slutet av 90-talet sa operatörerna att 95% av befolkningen låg några km från fiber. Så egentligen har vi ju gått bakåt i dethär landet.


Men varför just en gräns på 30 Mbps? Vem snackar om såna hastigheter? Fiber är fiber och då har man hastighet.

Själv misstänker jag en dold agenda nu igen där utrycket "Ett snabbt bredbandsnät" skall lanseras. Och då kan den teoretiska hastigheten komma upp till 30 Mbps även på korta kopparkablar - som dom uttrycker saken.

Citerar komverket:
"Ett snabbt fast bredbandsnät kan genomföras till exempel med hjälp av optisk fiber, kort kopparkabel eller kabel-tv-nätet. I början av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 66 procent av de finländska hushållen. 37 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik."


Jag tror att Finlands dåliga position på den internationella fronten spökar i bakgrunden. Det börjar väl bli lite genant så småningom då Finland ligger efter bl.a. Ukraina med äkta bredbandsteknik. Vi har ju som bekant satsat på trådlöst i Finland - till skillnad från övriga världen som satsar på fiber.

Här kan ni se lite OECD-siffror på den saken.
http://www.oecd.org/sti/broadband/1h-BBPenetration Historical-Top5-2012-12.xls

Guje
Medlem
# Skrivet: 19 Jul 2013 11:51 - Editerad av: Guje
Svara 


Det är ju nog lite att jämföra äpplen och päron, men

OECD: I Finland är 2.5% av bredbandsanslutningarna fiber

http://www.oecd.org/sti/broadband/broadband-statis tics-update.htm

http://www.oecd.org/sti/broadband/1l-PctFibreToTot alBroadband-2012-12.xls


Komverket: " I början av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 66 procent av de finländska hushållen. 37 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik."
https://www.viestintavirasto.fi/sv/index/internet/ laajakaista/tillgangtillsnabbabredbandsforbindelse r.html


Mer OECD-statistik

http://www.oecd.org/internet/broadband/oecdbroadba ndportal.htm


Nog får man ju en känsla av att kommunikationsverket själv försöker lyfta på svansen igen en gång.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 19 Jul 2013 13:22
Svara 


Min länk till den kommunvisa statistiken fungerar inte men Kari satte in den:
https://www.viestintavirasto.fi/attachments/toimia latieto/30M-kuntalista.pdf

Uppgifterna är baserade på frågeformulär som Ficora skickar ut till nätägarna och begär in svar på. Kanske KNT-Net inte skickat in något svar. Synd i så fall. De hör till toppen för jag gissar att ca 90 % av stadigvarande bostäder i Kronoby har tillgång till fiberuppkoppling. Ca 700 har hittills använt sig av möjligheten.

Statistik kan ibland vara svår att förstå och tolka. Kommunikationsverkets aktuella statistik berättar om hur stor procent av stadigvarande bostäder har tillgång till fiberuppkoppling = har möjlighet att beställa och köpa. Alltså inte penetration.

Min gissning är att vissa nätägare även räknar med FiberToTheBuilding (=fiber till höghuset) där anslutningen till lägenheten antingen är CAT-kabel eller Koax. OECD godkänner FTTB i sin statistik.

Eftersom jag nu även hyr en bostad i ett våningshus i Vasa har jag Internet 100/10 Mbit/s som kommer via koax upp till lägenheten från fiberuppkopplingen i källaren.

I Kristinestad där jag också bor i ett våningshus håller jag på och kopplar in fiberanslutning ända till lägenheten (enligt min mening en äkta fiberuppkoppling). Efter semestern monteras hemmaswitchen.

Österbotten visar goda siffror. Lite överraskande hög procent i och för sig, men jag tror procenten ligger nära sanningen OM det godkänns att FTTB (Vasa och Jakobstad) får räknas med. Vi har många aktiva nätägare i Österbotten. En blandning nya lokala nätbolag och av 2 teleoperatörer som verkligen aktivt arbetar med FTTH. Man kan nog säga att det är ett resultat av ett långsiktigt arbete som inleddes i början av 2000-talet.

Det händer faktiskt mycket i Finland just nu. Bredband 2015 har nog fungerat som injektionsspruta må sägas.

Jag försökte kartlägga NYA nätägare runt om i Finland idag och det måste nog sägas att mycket är på gång. Nedan en lista. Ni "gamlingar" finns inte med . Komplettera gärna listan.

Ranuan kuituverkko Oy
http://www.ranua.fi/Etusivu/Palveluhakemisto/Tyo-j a-yrittaminen/Ranuan-Kuituverkot-Oy

Savon kuitu Oy
http://www.savonkuitu.fi/

Pirkanmaan avoin kuitu
http://www.ekanet.fi/

Kairan kuitu osk
http://www.kairankuitu.fi/

Kymijoen kyläkuitu osk
http://www.kylakuitu.fi/

Rautavaaran tietoverkko osk
http://www.rtvonetti.fi/

Kivirannan kuituverkko, Huittinen (Ingen nätsida)

Oulunseudun laajakaista
http://www.olka.fi/

Verkko-osuuskunta Kuitukanava (Asikkala)
http://kuitukanava.net/

Vessönet
http://www.vessonet.fi/

Kokemäki stad
http://www.kokemaki.fi/palvelut/asuminen-rakentami nen-ja-ymparis/laajakaista/

Pielisen tietoverkko osk
http://www.pielisverkko.fi/

Pohjois-Satakunnan Seutuverkko Oy
http://www.pssv.fi/index.php

Pohois-Karjalan Tietoverkko osk
http://www.valopiuha.fi/

Kuuskaista OSK expanderar
http://www.kuuskaista.fi/index.php/tiedotteet/tied ote-rakentuunyt

Guje
Medlem
# Skrivet: 19 Jul 2013 16:11 - Editerad av: Guje
Svara 


På tal om siffrorna, jag tror också att det är just så som Ulf skriver - alla har inte svarat på Ficoras förfrågning.

Sen är det också stor skillnad mellan verklig penetration och "att ha tillgång till fiber". Klart att en operatör säger att möjligheten finns om det tekniskt är möjligt med fiber. Sen är det en helt annan sak om det också ekonomiskt låter sig göras.

Trots att Finland gått framåt på fiberfronten de senaste åren med små aktörer (och några stora) så går det för landet Finland inte särskilt bra. Det visar ju OECD statistiken. Vilket vore viktigt för vår konkurrenskraft.

Inte vet jag heller om statens fiberprojekt Bredband 2015 varit nån succé. Av de ursprungligen 800 projekten har bara 33 hittills fått ett stödbeslut. I fjol vid den här tiden var de ca. 20. Takten är ca. 10 stöd per år. Stödet kom till 2008 och nu har vi bara 2 år kvar.


UlfG skriver "Bredband 2015 har nog fungerat som injektionsspruta må sägas." Visst, visst håller jag med om injektsionsprutan alltid! Men vad den de facto innehåller har vi eventuellt olika mening om.

Många av de små fibersammanslutningarna har ju fått stöd från annat håll än från statens Bredband 2015. Om de fått något stöd över huvud taget.

Bebbe Nyberg
Medlem
# Skrivet: 19 Jul 2013 19:09
Svara 


Hittade inte EmsaloNet i listan. Vi kommer att ca 60 FTTH anslutna i början på hösten. Fiberdragningen är gjord nu svetsas det. EmsaloNets fiberprojekt är såtillvida speciellt att kabeldragningen är i elstolparna. Detta är mycket billigare och snabbare än markdragning. De flesta kablarna drogs på vintern när snön ännu gav god grund för mönkkarena. Och framför allt, man behöver inte slåss med markägarna om lov att gräva. Se http://www.emsalo.fi/categories.asp?document_id=29 50&cat_id=2380

Guje
Medlem
# Skrivet: 19 Jul 2013 21:40
Svara 


Och så har vi ju Optowest!

http://www.optowest.fi

Om några veckor installerar vi elektroniken.

Intressant detdär om kablar i elstolparna. Hos oss igen blir det dyrare med kablar i elstolparna än att ploga (för vi kan ploga för det mesta). Men så har vi också Fortum på våra marker som gör det rätt så olönsamt att hänga fiber i deras stolpar.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 22 Jul 2013 13:48 - Editerad av: UlfG
Svara 


Jag hade er i gruppen "gamlingar" . Skall editera mitt inlägg...whoops det gick inte...men ovan ser ni EmsaloNet och OptoWest.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2013 13:37
Svara 


I många år svarade jag på Ficoras förfrågningar och rapporterade troskyldigt hur många fiberanslutningar Liljenet hade i drift, nu ca 136. Men frågeformulärets formulering vid senaste årsskifte fick mig att ta kontakt med Ficoras Tapio Oikarainen, som meddelade att de ville ha reda på UTBUDET. Och vi har ju de facto fiberända vid ca 440 fastigheter/lägenheter. Så, hups, siffran mer än tredubblades! Inom det område där vi verkar kan vi de facto erbjuda FTTH till 90% av invånarna/sommargästerna.

För övrigt har jag kommit till att man inte endast skall anse FTTH (ca 4%?) vara äkta fiberanslutningar utan att man mycket väl kan kategorisera alla bostadslägenheter/kontor, som finns bakom en FTTP-fiber som fiberanslutningar, eftersom det är endast en fråga om hurudan elektronik man sätter in på kabeln och hurudana inomhuskablar man har. Då är penetrationen ca 12% enligt OECD-statistiken.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 30 Jul 2013 08:22
Svara 


Gunnulf. Vad fär FTTH?

I KrsNET resonerade vi så att en lägenhet i ett våningshus (hos oss högst tre våningar) skall ha samma möjlighet som ett egnahemshus. Därför erbjuder vi fiber ända till lägenheten och säljer inget annat. Då har vi en enhetlig teknik som vi behärskar ända fram till slutanvändaren. Va e nu sen det bästa?

Prissättningen är den att bostadsaktiebolaget tecknar en fastighetsanslutning (3500 euro om jag minns rätt) och den innehåller lika många fibrer från närmaste nod som det finns antal lägenheter i huset. Lägenhetens ägare tecknar ett eget avtal om själva anslutningen till lägenheten och den kostar 950 euro.

Angående tillgång till fiberanslutning till stadigvarande bostäder (som Ficoras statistik visade) inom KrsNET så är procenten i höjd med 85-90 %. Vi räknar att alla som finns inom en radie på ca 500 meter från våra fiberskåp runt om i kommunen kan beställa om dom vill till normalpris.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 30 Jul 2013 20:13
Svara 


Ulf,

De här förkortningarna används i amerikanska/autraliska texter lite osammanhängande:

FTTH = Fiber To The Home (=bostaden)
FTTP = Fiber To The Premises eller FTTB = Fiber To The Building (=huset)
FTTC = Fiber To The Curb (=skåp vid trottoarkanten)
FTTN = Fibe To The Node (=ett centralt skåp i byn/förstaden)

Håller helt med Dig om att det finns en standardiseringsfördel i att erbjuda bara EN tjänst. Men eftersom det finns ett dussin HYRESradhus inom Liljenets verksamhetsområde, där hyresgästerna inte har motivation att betala €350 för medlemskap i andelslaget och €1650 för 100/100 anslutning, så har vi har hamnat att besluta att FASTIGHETSBOLAGET betalar för medlemsskap + avslutning + en mindre summa per hyreslägenhet och hyresgästen får sedan en begränsad hastighet till sitt fiber- eller ethernetuttag. Vi kan ju inte diktera hurudan inomhusledning fastighetsbolaget installerar, men vi kräver att vederlagsfritt få plats för en husväxel (inklusive strömförsörjning) ifall fastigheten vill ha bara EN fiber. (Vi kan ju inte heller ge 100/100 åt hyresgästerna för då protesterar de ordinarie medlemmarna!) De facto har (eller kan) vi till det tekniska utrymmet i varje radhus dragit 2 fibrer per lägenhet, så vi kan erbjuda 100/100 till vem som helst som så önskar och som betalar standarspriset.

Dina 500 meter låter mycket. Min siffra om 440 fastigheter/lägenheter i föregående inlägg är nog räknad med under 100 meters grävande.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 28 Feb 2014 09:17
Svara 


Nu har årets statsistik beträffande TILLGÅNG till snabbt bredband i Finland publicerats av Kommunikationsverket.

Med snabbt fast bredband avses ett bredbandsabonnemang som möjliggör minst 30 Mbit/s dataöverföring.

I slutet av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 69 procent av de finländska hushållen. 41 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik.

Vid granskningen av optiska fiberabonnemang har beaktats endast sådan tillgång som har genomförts med fiber till hemmet (FTTH) eller fiber till fastigheten (FTTB)-lösningar.


https://www.viestintavirasto.fi/sv/ombranschen/inf ormationomutbudetochpriserna/internettjanster/till gangtillsnabbabredbandsforbindelser.html

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 28 Feb 2014 23:06
Svara 


Har vi en gemensam åsikt om vilka situationer som motiverar oss att hävda att vi offererar fiber åt en fastighet?

1. Fiber installerad till mediakonverter eller husdosa? JA
2. Fiber i rulle utanför huset? JA
3. Fiber i rulle vid tomtgränsen? JA
4. Färdigt insvetsad fiber vid närmaste skarvställe med kabeln i rulle vid skarven? KANSKE
5. Närmaste skarv inom 100m, men ingen huskabel utlagd och ingen fiber insvetsad? KANSKE
6. En stomkabel passerar fastigheten och vi han anlagt en slinga på stomkabeln? KANSKE
7. En stomkabel passerar fastigheten, men närmaste skarv är minst 100m avlägsen? NEJ
8. Ingen stomkabel eller skarv inom 100m? NEJ
9. Var går gränsenför hur långt vi måste gräva för att anse att fastigheten är inom räckhåll? 100m? 200m? 500m?

Upprepar här min tidigare åsikt om att ifall det kommer fiber till det tekniska utrymmet i källaren på ett flerlägenhetshus, där det finns t.ex. Ethernetkabel, så är ALLA lägenheterna att anse som fiberanslutningar. Vi kan ju sätta 1Gbit/s på fibern!

Karih
Medlem
# Skrivet: 1 Mar 2014 17:22 - Editerad av: Karih
Svara 


KNT-NET

Intressant att följa med hur lokala median skriver om lokala fibern

Kontaktade någon gång itiden lokala tidningar och lokalradion men tycktes inte finnas någon större intresse att berätta om vad vi höll på med. ÖT hade ett par skrivningar ibörjan av projektet men förlorade intresset ganska fort

Senaste nyheterna i lokaltidningarna är här nedan linkade
Kronoby fattas fortfarande från statistiken borde vara ganska högt i den,har lite frågat omkring och ingen inom KNT medger att har sett någon förfrågan om nätet från Ficora

http://www.kp24.fi/uutiset/teemat/1480/358945/Piet arsaaren-seutu-k%C3%A4rkisijoilla-laajakaistaverta ilussa

Men när lokal monopolen tar över är det genast nyhet

http://online.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/ 19989

Hälsn.Kari

Nisse
Medlem
# Skrivet: 4 Mar 2014 00:05
Svara 


Jag håller med Gunnulf på alla punkterna. Men jag misstänker starkt att ministeriet använder sej av helt vansinniga kriterier ifråga om "tillgång till fibernät". Jag vet inte om ens 2km räcker till. Att Finalnd i statistiken är på en förstaplats är ju ren och skär LÖGN och inget annat. Att Finland skulle ha bättre "tillgång till fiber" än Sverige ? Aldrig i livet.

Men vi vet ju att ministeriet redan år 2000 påstod att "det finns fiber i nästan alla kommuner" vilket tekniskt kan stämma men vilket i samband med diskussionen om ANSLUTNINGAR är en så våldsam förvrängning av sanningen att det inte kan kallas annat än ren och skär lögn. Med det uttalandet vill man låta PÅSKINA för ovetande politiker att det bara är att koppla till fiberkabeln för att få anslutning ...

Men vi vet alla att det i praktiken är TOTALT OMÖJLIGT att få en anslutning till denna fiber. Om inte annat så är priset så förskräckligt att det lönar sej att flytta hela huset till ett annat ställe.

Jag påpekade omöjligheten i påståendet men de som samlar in statistiken kan inte kontrollera om ministeriets påståenden stämmer. Dessutom bad en som samlade in statistik i Europa mej om uppgifter från Finland för han fick ingenting från ministeriet eller operatörerna. Men inte vet jag heller hur det i verkligheten ser ut. Men nån förstaplats för Finland finns det inget underlag för i verkligheten oberoende hur man räknar.

Det är ganska allvarligt då tjänstemännen drar politikerna vid näsan så rått. Hur skall systemet kunna fungera då underlaget för besluten inte alls stämmer överens med verkligheten ? Det är inte precis fråga om småsaker utan landets hela utvecklingsnivå är i fara. Nätkommunikationerna kommer nämligen bara att bli viktigare hela tiden och i en framtid kan de utgöra den allra viktigaste faktorn för utvecklingen. Inom alla branscher. Sydkorea har valt en helt annan väg och är det månne ett sammanträffande att Nokia gått åt skogen medan Samsung blivit störst och bäst ?

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 13 Mar 2014 23:16
Svara 


Återkommer till mitt inlägg av den 28 februari, punkt 4 och 5. Anser detta forums deltagare att ett fiberkabelandelslag erbjuder sin tjänst åt en fastighet ifall vi har husfiber vid en närliggande skarv inom, säg 100 m?

Nisse
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2014 00:46
Svara 


Vi har inte direkt något avstånd utan bygger s.k. stomkabel på bolagets bekostnad ifall det finns fler än en (potentiell) anslutning från kopplingpunkten. I värsta fall kan det bli nån kilometer men vanligen är det nåra hundra meter. Sedan går det alltid att diskutera saken. Om man ser till kostnaderna så är ett par hundra meter inte så mycket men så har vi också lerjordar där man kan dra ned kabeln med kabelplog ganska billigt. Det är inte riktigt bra men nån konstgjord metergräns. Förhållandena kan variera mycket.

För flera år sedan kritiserade jag 2 km-gränsen för den beaktar inte om anslutningen skall dras under en motorväg ! Och då blir det lika dyrt att dra 200 m som att ploga ned kabel 20 km. Man borde absolut ta bort mekaniska gränser som 2km och de idiotiska runda bollarna mitt i ödemarken.

Guje
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2014 12:28
Svara 


Nisse: Man borde absolut ta bort mekaniska gränser som 2km och de idiotiska runda bollarna mitt i ödemarken


Så lär det bli nu efter de senaste lagförslagen. Även uppdelningen i fast- och fritidsboare försvinner.

Bebbe Nyberg
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2014 12:40
Svara 


Vi har på Emsalö stora kopplingslådor på en massa ställen varifrån vilken fastighet som helst kan bli uppkopplad. Från lådan drar man en fiberkabel via ellinjen till huset vilket ingår i installationspriset. Inne i lådorna finns finns ordentligt med fibrer för uppkoppling till PON-centralen och plats för många splitterskivor för abonnentkoppling. Så utvidgning är så gott som obegränsad och superflexibelt. Men om någon vill ha kabeln grävd till huset så sker det på egen bekostnad. Så EmsaloNet erbjuder fiberanslutning till alla fastigheter på Emsalö.

Såg ni Kuningaskuluttaja 13 mars - titta i Areena? (alltså nog är det fint med fiber, förr kunde jag bara ibland se på arenan). Där var om problemet att få fungerande bredbandsanslutning i glesbygden - en plats som heter Rämsöö. Elisas representant sade direkt att för glesbygden görs bara trådlöst.

Guje
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2014 13:58 - Editerad av: Guje
Svara 


Såg programmet jo.

PDonner skrev tom. till Kuningaskuluttaja och tackade för fint program.

Själv tyckte jag att dom trasslade in sig i prissättningen. Dels sa Elisas gubbe att det kostar minst 6 000€ / hushåll. Dels sa Rämsöö-tanten att "man får nog för 1 500€". Sen sa kommunikationsverketsfarbrorn att "joo - vi kommer att kika på prissättningen som måste vara skälig".


Faktum kvarstår: Byggpriset på glesbygden ÄR minst 6 000€/hushåll (30% penetration) så Elisa har nog rätt. Sätt pris på era talkotimmar bara!

Ändå vill folk ha sin anslutning för 1 500€. Och får det säkert också. Men då är minst 4 500€ inbakat i månadskostnaderna i X år framöver. Inte är en bil betalad så fort man erlagt handpengen heller. Vi måste tala om det skuldfria priset och inte enbart jämföra vem som har lägsta handpengen. Så gör man i andra branscher också!

pdonner
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2014 19:21
Svara 


Kuningaskuluttaja 13.3.2014

Programmet

Artikeln

pdonner
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2014 19:34 - Editerad av: pdonner
Svara 


PDonner skrev tom. till Kuningaskuluttaja och tackade för fint program.

Jag skrev nog ett och annat mer än så. Tackade för att man behandlat regionala distributionsmonopol, pristak för fiberuthyrning, offentliga stödets roll i prissättningen, modeller som baserar sig på långtidsinvestering [elinkaarimalli]. Påpekade dock att dessa frågor är svåra att presentera i ett program som skall behandla konsumentproblematiken.

Jag efterlyste följande betoningar som inte analyserades i programmet:

* Sambandet mellan anslutningsavgiftens och månadsavgiftens nivå (programmet propagerade för låga anslutningspriser men påvisade inte hur detta påverkar månadsavgiften - och vice versa)

* Huru penetrationen, dvs. anslutninger per nätkilometer centralt inverkar på anslutnings- och månadsavgifterna

* Jag bad dem också berätta om NTM-centralernas stöd för byanätplanering och -bygge: Helt annan målsättning än i statens BFA2015: landsbygdens livskraft, egenfinanciering på 25 % nivå som till tre fjärdedelar kan betalas i form av talkoinsatser; allt detta leder till hög penetrationsfrekvens eftersom byaktivisten och vill ha anslutningen som man själv byggt.

Påpekade också att respondenternas prisuppgifter var luddiga och orealistiska. Bad redaktörerna på Konsumentkungen att de i prissättningsfrågor skulle klargöra begreppet 'anslutningens skuldfria helhetsavgift'. I vårt nät blir det 3600 euro per anslutning utan talkoinsatser och en penetration på 50-60 %. Utan stödet från NTM-centralen skulle kostnaden alltså vara fyrfaldig.

Statligt stomnätsbygge kunde vara ett effektivt sätt att hålla prisläget i styr. Med tillgänglig internätuppkoppling och kunskap om anslutningspunkterna kunde byanätbyggarna koncentrera sig på det väsentliga, nämligen kostnadseffektivt producerade anslutningar.

Bristen på kapital och kommunikationsverkets klantiga återbetalningssystem är de viktigaste hindren för medborgaraktiviteter med inriktning på fibernätsbygge.

Så gjorde jag naturligtvis lite reklam för vårt eget projekt: NTM-financiering för ett projekt på 1.8 Meuro för att bygga byanät för 270 hushåll i Nord-Östra Kuhmo.

Till sist besvarade jag deras anmodan om programtips: Monopoldistributören utnyttjar också sin situation genom att förutom internetuppkopplingen samtidigt marknadsföra allehanda tjänster. Istället för att ge konsumenten valfrihet, inför man allehanda tekniska arrangemang som säkerställer tjänsteoperöterens marknadsposition. Uppmanade redaktörerna att de bör jämföra hur prissättningen är i ett öppet nät och jämför nivån med monopoldistributörens priser. Det skulle vara viktig konsumentupplysning.

Dessa frågor i ju alla bekanta för läsarna på detta forum, så jag ursäktar mig för det långa inlägget.

Guje
Medlem
# Skrivet: 15 Mar 2014 00:48 - Editerad av: Guje
Svara 


Om ert projekt går på 1.8 miljoner för 270 hushåll blir det 6 666€ per hushåll. Ungefär det vad Elisas gubbe också sa. Det är stöden och era talkoinsatser som gör att hushållens anslutningsavgift blir så låg som den blir. Utan stöden och talkoinsatsen inget nät.

Du skriver också att bristen på kapital är ett hinder. Visst finns det ju pengar! Men kanske inte just då räkningarna skall betalas. Är det inte finansiering du egentligen menar. Det är svårt att få finansiering (lån) eftersom man först måste betala kalaset innan stödpengarna kommer in.

Idag när man går till banken med sitt stödbeslut lyser alla varningslampor röda på bankdirektörens skärm. Bankerna beviljar helt enkelt inte tillräckligt med lån så att kassaflödet skulle funka. Och DET är ett problem av stora mått. Speciellt när kommunernas politiker också ser rött då ett fiberandelslag begär kommunal borgen.

Det var ju egentligen finansieringen som fällde Kuuskaistas fiberplaner då pengarna tog slut innan statsstödet kom in. Så de sålde väl bort sitt halvfärdiga nät. Och lever lyckligt vidare utan just den delen.

Sist och slutligen blev Bredband för alla 2015 ganska amatörmässigt upplagt. Teorin var bra men i praktiken sket det på sig. Inte för alla, men för en del. Största delen av de ursprungligen 800 projekten kom visst aldrig ens igång.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 15 Mar 2014 05:29 - Editerad av: pdonner
Svara 


Jo det är finansieringen jag avser. Ursäkta min bristfälliga svenska som dock blivit avsevärt bättre genom att skriva på detta forum. Tack allesammans.

Om man jämför statens stöd med NTM-centralens system så tycker jag att NTM-stödet är mycket bättre utfunderat. Och NTM-centralen har ett väl slipat återbetalningssystem som fungerar långsamt, men klanderfritt. Detta med finansiering är kanske den enda punkten där det brister. Jag har för mig att efter lagförändringen i höstas får envar som beviljats BFA2015-stöd upp till 50 % förskott. NTM-centralens maximala förskott är 20 % och det får man bara under den förutsättningen att projektet är allmännyttigt och ansökaren är medellös - och då brukar det inte vara särskilt lätt att få lån.

Som du säger är det i dagens läge väldigt svårt att få kommunen att ställa upp som borgenär. Lappland är undantaget. Där har man helhjärtat velat stöda NTM-stödda optofiberprojekt.

Men ingen kan starta ett fiberprojekt med 20 % financiering. Lyckligtvis har Finnvera insett problemet, så man har skapat en finansieringsform som heter brofinansiering: "Med brofinansiering avses ett driftskapitallån från Finnvera som används för att täcka ett företags behov av driftskapital under tiden mellan ett positivt stödbeslut från NTM-centralen ... och utbetalningen av stödet." Vi upptäckte att man också måste kunna hantera momsen förrän den återbetalas. - Det finns ett arrangemang som heter omvänd moms, men det har vi ingen erfarenhet av.

Dessutom måste byanätsbyggaren säkerställa åt NTM-centralen att man klarar av att betala egenansvardelens penningandel när projektet väl är slut. Det är nog viktigt att man överhuvudtaget har förmågan att bedriva verksamheten när nätet äntligen är byggt.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 23 Mar 2014 22:07
Svara 


Denna statistik är baserad på förfrågan som Kommunikationsverket skickat ut. Förfrågan har ingenting med någon 2 kilometers gräns att göra och ministeriet är inte inblandat i detta. Förfrågan är baserad på EU:s Digital Agenda Score Board och följer samma frågor man har på Europa-nivå.

Vad beträffar om förfrågan kommit till nätägare eller inte så har jag i alla fall för Österbottens del uppmanat alla mindre nätägare att svara på förfrågan. Det är ANDRA gången denna statistik samlats in i Finland. Jag skickade en kopia till alla nätägare inom landskapet och erbjöd också hjälp med ifyllandet.

Säkert finns det en felmarginal i dessa.

Kronoby ifrågasattes nånstans ovan. Kronoby är på placering 43 vad beträffar tillgång till optiskt fibernät (35 % av stadigvarande bostäder har tillgång till optiskt fibernät enligt tabellen). Den informationen måste vara inlämnad av KNT-Net. Jag känner inte till att det skulle finnas nån annan som bygger FTTH i Kronoby. PÅ förfrågan ett (2012) hade Kronoby 0 %. Då hade man tydligen inte lämnat in informationen.


Tillgång till snabbt bredband i Finland

Uppdaterad 17.03.2014

Med snabbt fast bredband avses ett bredbandsabonnemang som möjliggör minst 30 Mbit/s dataöverföring. På denna sida finns information om tillgången till bredbandsförbindelser landskapsvis och kommunvis i slutet av 2013.

Ett snabbt fast bredbandsnät kan genomföras till exempel med hjälp av optisk fiber, kort ledare av koppar eller kabel-tv-nätet. I slutet av 2013 nådde det snabba fasta bredbandsnätet sammanlagt 69 procent av de finländska hushållen. 41 procent av hushållen hade i sin tur tillgång till ett nät som har genomförts med optisk fiberteknik.

Tillgången till fasta bredbandsabonnemang är mest omfattande i landskapet Österbotten där cirka 77 procent av de stadigvarande bostäderna ligger inom området med tillgång till det snabba bredbandsnätet. Vid granskningen av optiska fiberförbindelser är den bästa tillgången också i Österbotten (62 procent).



https://www.viestintavirasto.fi/sv/ombranschen/inf ormationomutbudetochpriserna/internettjanster/till gangtillsnabbabredbandsforbindelser.html

UlfG
Medlem
# Skrivet: 26 Mar 2014 13:35
Svara 


Här försöker man hålla statistik på EU-nivå. Dem förenhetligade jag omnämnde ovan.

https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/scoreboard

Man kan se landsvisa rapporter där också.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 15 Jan 2015 17:25 - Editerad av: UlfG
Svara 


Det börjar finnas en hel del "alternativa" nätbolag i Finland.
Cirka 40 st.

Ditt svar
Bold Style  Italic Style  Underlined Style  Image Link  URL Link     :) ;) :-p :-( :up: :down: :talk: :confused :cool: :sealed: :noway: ... Använd inte smilies

Kill your darlings


» Namn  » Lösenord 
Only registered users can post here. Enter your login/password correctly before posting a message, or register first.