Regeringens fibernät - Finlandssvenskt fiberforum (6)
Bredbandsgruppen  
Forum RSS feed    Forum - Svara - Statistik - Registrering - Sök -

Finlandssvenskt fiberforum / Bredband i Finland / Regeringens fibernät
<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 .
Författare Meddelande
Nisse
Medlem
# Skrivet: 7 Nov 2013 14:15
Svara 


Ursäkta nu bara men jag är skeptisk. Ministrarna pratar mest bara smörja och gör regeringen nån gång ett vettigt beslut så struntar den i att byråkraterna saboterar det fullständigt. Som vi ju sett med Bredband 2015.

"Teknikneutral" brukar betyda att man inte får utvärdera vilken teknik som är bra och vilken som är dålig utan "marknaden" skall sköta om allting. Och då går det ju som Guje misstänker: Idioterna bygger trådlösa nät som är obrukbara på grund av alltför liten kapacitet långt innan de är färdigbyggda. Med radioteknik förstås. Elisa och Sonera har ju offentligt meddelat att de inte bygger fibernät utan trådlösa nät. Jag hörde det själv.

Ministerns prat är bara politikerbubbel som vanligt. Jag ids nu inte lova att äta min mössa ifall det blir nånting fungerande av det men stor risk skulle det inte vara ...

UlfG
Medlem
# Skrivet: 3 Dec 2013 20:12
Svara 


Sodankylältä miljoonasijoitus valokuituun

http://www.kaleva.fi/uutiset/pohjois-suomi/sodanky lalta-miljoonasijoitus-valokuituun/649764/

UlfG
Medlem
# Skrivet: 3 Dec 2013 20:13
Svara 


Det händer Lappland


http://www.kuituatunturiin.fi/kuitua/?alue=KYL%C4V ERKOT&kieli=fi

UlfG
Medlem
# Skrivet: 4 Apr 2014 08:59
Svara 


Så va de slut på denna satsning efter 2015. Pengar för fortsättningan Bredband 2015 finns inte med i nästa rambudget.

http://www.lvm.fi/uutinen/4394623/liikenteen-rahoi hin-leikkauksia

pdonner
Medlem
# Skrivet: 5 Apr 2014 01:45 - Editerad av: pdonner
Svara 


Här ryktas ryktas det att det inte finns tilläggspengar för Bredband för alla 2015. Vi har däremot ingen information om fortsättningen. Om jag förstod rätt så berör nyhetssnutten trafikministerns ansvarsområde. Var återfinner vi motsvarande information om budgetramen för kommunikationsministerns ansvarsområde?

UlfG
Medlem
# Skrivet: 9 Apr 2014 07:51
Svara 


Genom detta mail kom infon om att det inte finns pengar framledes.

Arvoisat laajakaistayhdyshenkilöt!

Meidän kaikkien pettymykseksi ilmoitan, että hallituksen tänään vahvistamiin valtiontalouden kehyksiin vuosille 2015-2017 ei sisälly määrärahalisäystä haja-asutusalueiden laajakaistahankkeen toteuttamiseen valtiontaloudellisesta tilanteesta johtuen. Ohessa linkki juuri ilmestyneeseen LVM:n tiedotteeseen http://www.lvm.fi/uutinen/4394623/liikenteen-rahoi hin-leikkauksia.

Terveisin

Pauli Pullinen

ylitarkastaja

Liikenne- ja viestintäministeriö

Viestinnän peruspalvelut

0295 34 2680

pauli.pullinen@lvm.fi

UlfG
Medlem
# Skrivet: 9 Apr 2014 08:16
Svara 


Här som nyhet. NUvarande pengar får användas till 2017..sen är det slut.

http://yle.fi/uutiset/laajakaistaraha_riittaa_nope immille/7179310

pdonner
Medlem
# Skrivet: 10 Apr 2014 15:26 - Editerad av: pdonner
Svara 


Vi har faktiskt läst Pullinens cirkulär härovan, men ville inte förolämpa honom. Man undrar varför kommunikationssektionen i ministeriet inte publicerar en egen ordentligt överlagd nyhetsbulletin.

Efter att ha läst hänvisningen i UlfG:s senaste inlägg blir jag ännu mer förvillad. Först hette det att stödet är 66 miljoner. Sedan hette att kommunikationsverket norpar sin andel av statsstödet. Nu låter YLE:s förstå att det finns hela 130 miljoner att dela på. Men det stämmer ju inte alls. Redaktören har räknat ihop hela statsstödet med EU- och kommuninsatserna. Men inte är den kommunala satsningen stödpengar utan en investering i infrastruktur i kommunens område.

Det heter att Ryssland sprider disinformation om situationen i Ukraina. Jag tror att disinformatörerna bor annanstans. Jag föreslår att vi startar upp en ny tråd som kunde heta 'Ministeriets bredbandsoreda'.

ArttuF
Medlem
# Skrivet: 5 Maj 2014 10:26
Svara 


http://www.hs.fi/kotimaa/Huippunopean+nettiyhteyde n+hinta+voi+laskea/a1399173655549

Nisse
Medlem
# Skrivet: 5 Maj 2014 22:28
Svara 


Hmm, det var väntat. Men som sagt så ersätter det inte den viktiga strukturella ändringen att tjänsteleverantörer förbjuds äga infrastrukturen.

På tal om kostnaderna så är det bara bra att operatörerna pressas ekonomiskt. De är vana att bygga så in i helvete dyrt. Förr behövde de inte bry sej ett smack om kostnaderna. Kunden betalar eller är utan ... Mycket av det gamla monopoltänkandet sitter ännu kvar. Bäst vore om alla gamla teleoperatörer skulle gå i konkurs och ersättas med nya som bygger fibernät utan gammal barlast.

Guje
Medlem
# Skrivet: 8 Maj 2014 07:30
Svara 


Rubriken "Huippunopean nettiyhteyden hinta voi laskea" är nog lite missvisande - igen en gång!

Rubriksättaren vill förstås skapa läsarintresse så då blir det lite som det blir. Den som kommer till sista meningen förstår dock att fibern nog inte blir billigare.

"Liittymiskustannukset eivät aina välttämästä kata kaikkia rakennuskustannuksia, eli verkon rakentajalle jää edelleen maksettavaa yhteyksien rakentamisesta", Juutinen selvittää.


I klarspråk: Ett kostnadsbaserat pris (som man efterlyser i artikeln) leder till att anslutningspriset för fiber STIGER. Det sjunker inte! Det pris som antagligen sjunker är priset på tjänster eftersom operatörerna inte längre kan ta hutlösa priser av sina konkurrenter.

Guje
Medlem
# Skrivet: 8 Maj 2014 07:40 - Editerad av: Guje
Svara 


En sak till.

Medelpriset på en anslutning då ca. 30% av hushållen går med ligger kring 6-7000€. Betalar hushållet bara 1500€ så förstår nog var och en att mellanskillnaden också skall betalas, på sätt eller annat.

Hur det betalas är sedan en annan sak. Talko, EU-stöd, månadsavgifter, ökat antal kunder.

Karih
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2014 14:40
Svara 


Dehär i Viitasaari

http://www.iltasanomat.fi/kotimaa/art-128869822567 6.html

Behöver man fiender om man har såna här vänner


Hälsn Karih

Bebbe Nyberg
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2014 20:40
Svara 


Vi fick ca 45 % stöd totalt för EmsaloNets investering. Nettokostnad per anslutare ca 2.500 €. Med dagens anslutningsavgift på ca 2000 € behövs det bara lite till anslutare för break-even. Utan stöd skulle fibernätet inte ha blivit av. Och så är det mycket förmånligt att hänga upp fibrerna i elstolparna. Dom leder ju till alla hus.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 29 Jul 2014 20:24
Svara 


Vadå "vänner" ? Falskfinnarna har ju samlat alla de värsta idioterna, rasisterna och nazisterna som det finns i det här landet.

Igen ett bra exempel på att kommunerna är mycket besvärliga som byggare. Vi hade tur att vi inte fick stöd alls och kunde bygga precis som vi ville. Fast det är förstås svårare med stora projekt att komma igång utan stöd.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 30 Jul 2014 08:34
Svara 


Nu erbjuder EU ett finansieringssystem för goda koncept.

Pressmeddelande

Bryssel den 10 juli 2014

Uppmaning att utnyttja EU:s nya stöd och finansiering för bredband

EU-kommissionen lanserar idag initiativet Connected Communities (sammankopplade samhällen) – en ram för flera system för att ansluta städer, operatörer och lokala bredbandspartnerskap till den rådgivning de behöver för att få tillgång till finansiering och för att utforma skräddarsydda affärsmodeller som ska ge samhällen tillgång till snabbt bredband.


http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-819_sv. htm

Guje
Medlem
# Skrivet: 13 Aug 2014 08:22
Svara 


Tack för tipset Ulf!

pdonner
Medlem
# Skrivet: 28 Aug 2014 15:29 - Editerad av: pdonner
Svara 


Jag märkte inte Ulfs Lapplandslänkar tiden, men de pekar på en del intressanta material som är lika intressant idag. Kolla gärna radiorapporten om det NTM-stödda Kinisjärvi-Vuoma projektet i Lappland. Vi besökte dem för ett år sedan och nu är byanätet färdigt:

Kyläläiset rakensivat ennätysnopeasti laajakaistaverkon Kittilässä
http://yle.fi/uutiset/kylalaiset_rakensivat_ennaty snopeasti_laajakaistaverkon_kittilassa/7208031

@450 nätet avvecklades självmant och nätstickorna kastades på sophögen. Numera kommunicerar man över ett 100/100 Mbit/s nätverk.

Det är talkoinsatserna som möjliggjorde det projektet. Heli Palo som är ekonomichef för andelslaget berättar:

- Vaikka rahallista rahaa kului varsin vähän, niin talkootunteja kertyi sitä enemmän, eli lähes 2500 ja sen päälle noin 500 tuntia konetyötä, Heli sanoo.
[ Fast vi använde ganska små peningresurser, så blev desto fler talkotimmar, dvs nästan 2500 och dessutom 500 timmar maskinarbete ]

Heli är en duktig tjej som inspirerade oss att våga oss in på samma väg. Vi redovisar redan i vår första återbetalningsrunda nämnda talkoinsatser. I Nord-Västra Kuhmos 1.8 Meuros projekt handlar det nog om mångfallt fler talkotimmar. Få se hur vi lyckas.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 29 Aug 2014 11:28
Svara 


Jo, det var verkligen fint jobbat ! Ska man ha ska man lag sjölv !

Inte tror jag det blir svårare för er i Kuhmo men det är ju större så det måste ta mera tid.

Guje
Medlem
# Skrivet: 29 Aug 2014 21:47 - Editerad av: Guje
Svara 


Smått avundsjuk på er som får folk att delta i talko på det där sättet.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 14 Okt 2014 20:10 - Editerad av: pdonner
Svara 


Det har inte blivit mycket skrivet på forumet och det beror på att vårt projekt i Nord-Östra Kuhmo är i full gång. Vill ni följa med hur vi trotsar naturlagarna så kan ni nu och då ta en titt på sidan:

Missä mennään? / Vart är vi på väg?

Det är en fördel med att bygga på allmänna vägar under sensommaren och hösten. Alla andra sinnrikt utfunderade projekt har tagit slut, så nu kan vi bygga på dessa vägar med hela sex grävarlag. Dessutom har vi ett proffsgäng på byavägarna. Så är det så många talkogrävare att jag faktiskt inte kan räkna dem.

Kan man tro på väderleksprognoserna (vilket man tyvärr inte alltid kan), så verkar det som om vi ännu skulle kunna bygga denna vecka och nästa. Håll tummarna upp för oss.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 14 Okt 2014 21:28
Svara 


Ni har verkligen låga priser. Men de är nog realistiska för vi har klarat oss fint med ungefär samma prisnivå i elva år. Ekonomin blir bara bättre med tiden eftersom de stora utgifterna kommer i början och underhållet är ytterst litet. Nu har jag faktiskt en kabel som skall skarvas men den grävdes av på grund av rent slarv. De som byggde den (inte vårt bolag) hade inte lagt den djupare än 30 cm (!) under ett dike och inte ens märkt ut platsen så de får betala själva.

Visst håller vi tummarna (och stortårna med ifall det hjälper till .

UlfG
Medlem
# Skrivet: 3 Nov 2014 22:40
Svara 


Grattis P i N-Ö Kuhmo

UlfG
Medlem
# Skrivet: 19 Nov 2015 13:50
Svara 


Man lyckades även i Sverige få till stånd ett för lomplext system för statligt bidgar till utbyggnad av fibernät i glesbygd.

I stället för vår konstrurerade 2 kilometers regel: "I början kunde tätorter med färre än 3 000 boende söka stödet. Men i april ändrade Jordbruksverket villkoren efter att Post- och telestyrelsen, PTS, gjort en marknadsanalys.

Nu får byar som har färre än 200 invånare, och där avstånden mellan husen är kortare än 200 meter, söka bidragen. I Dalarna försvann därmed – som över en natt – möjligheten för 20 procent av projekten som hade ansökt fram till april."


http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article394706 1.ece

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 14 Mar 2016 18:53
Svara 


Philip skrev: Liitteenä kutsu liikenne- ja viestintäministeriön järjestämään kick off –tilaisuuteen 14.4.2016.
Ystävällisin terveisin, Katariina Vuorela, suunnittelija, liikenne- ja viestintäministeriö

Gunnulf skrev: Philip & co, Tackar för kopian av inbjudan! Har vi ideer, som vi vill bidra med? Borde vi diskutera detta på Fiberforums tråd "Regeringens fibernät". Ämnar posta lite tankar där! Gunnulf

Philip skrev: Utmärkt. Det var därför jag postade materialet. MVH Philip

Här lite funderingar om Fiber i framtiden

Siktpunkt: Telenätet utvecklas och byggs ut de närmaste ca 100 åren så att fiberinfrastrukturen når varenda plats på jordklotet, medan de sista 20 mm … 20 km förmedlas trådlöst till en användargrunka. Involverade parter är ett otal utrustningsleverantörer, programvaruförfattare, nätoperatörer, tjänsteleverantörer, och andra organisationer som tillhandahåller funktionalitet för de mest olika ändamål. Fantasin räcker inte till för att beskriva detta kommande sammelsurium.

Situationsbeskrivning på gräsrotsnivå: Vårt fiberkabelandelslaget finns till för att Liljendalborna skall ha största möjliga nytta och nöje av att inhandla internetbaserade tjänster – av oberoende service providers – över Liljenets infrastruktur. Liljenet har nu byggd point-to-point-fiberförbindelse från panelstift i sju växelskåp till ca 500 fastigheter/lägenheter, av vilka 160 är aktiva internetanvändare. Vi har hittills följt KISS-principen – keep it simple, stupid – och installerat billigaste modeller av ethernetswitchar och mediakonvertrar. Produktionen av utrustningen har upphört och vi står inför ett teknikskifte. Jag har grubblat fram fyra kriterier för val av teknik:

1. Minimera administrativa åtgärder (dvs minimera arbetstid för driftsåtgärder; minimera kompetenskrav; felsökning, att nu allt görs på talko är i längden ohållbart. Provisioning ska inte behövas.)

2. Hurudan funktionalitet bör infrabyggaren tillhandahålla för att betjäna tjänsteleverantörer på bästa sätt? (Globala IP-adresser? IPv6? Egen accesspunkt? )

3. Minimera OPEX (operating expenses) (Vad är kvantifierbart? energikonsumtion, utslagna mediakonvertrar, reparation i nätet nu nästan noll, Internet-transit)

4. Optimera CAPEX (capital expenditures) vilket kan, men inte nödvändigtvis behöver betyda minimiinvestering.


Vad jag önskar av statsmakten är (1) näringsfrihet, (2) måttliga byråkratiska skyldigheter, såsom påbud att följa tvingande normer, rapportering (3) KANSKE ett visst skydd mot rovdjur, t.ex. stöd vid sammankopplingsförhandlingar med större operatörer; (4) KANSKE att spelplanen lutar några grader till förmån för MINDRE operatörer (5) lånegarantier och KANSKE, i vissa fall, direkta stöd.

En separering av tjänsteleverantörsrollen och infrabyggarrollen är ÖNSKVÄRD, men borde inte behöva föreskrivas i lag. Med en uppsättning ”best practices” borde man kunna komma ganska långt. Tjänsteleverantörsrollen kan vara helt kapitalistisk; infrastrukturrollen har alltid en samhällelig dimension. Mitt problem med detta mitt eget ställningstagande är: Får – vill – kan månne tjänsteleverantören muta infrabyggaren att installera/utföra/inte göra vissa saker?

Kommentar: Jag har kommit att som telecomkonsult forska i fenomenet att marknader föds verktikala, men med tiden genom kommersiella processer ”av sig själv” separeras i horisontala skikt” (t.ex. mastbolag, som underleverantörer till många sinsemellan konkurrerande mobiloperatörer). Men ifall myndigheterna PÅBJUDER en horisontell separation (som t.ex. i Storbritannien under mobilerans första tider), uppstår ineffektivitet. (Gräver gärna fram källor till detta påstående.)

Kommentar: Spåren av Esbo elektriska och Caruna förskräcker. När lokalsamhället avsäger sig ansvaret för sin infrastruktur, är fältet fritt för allehanda profitörer. Bland de viktigaste böckerna på min bokhylla står Karl R. Popper’s ”Det öppna samhället och dess fiender”. Det finns ingenting som förhindrar en kommunalfullmäktigeförsamling att rösta för att sälja kommunens elnät eller avloppsnät eller fibernät för att sedan låta den nya ägaren utsuga kommuninvånarna med skyhöga tariffer. Det fanns ingenting som kunde förhindra tyskarna att i fullt demokratisk ordning rösta in en Hitler, för att sedan digna under hans diktatur i över tio år. Det är svårt att utrota talibanvarianten av demokrati, dvs: en man – en röst – en gång. Men inte heller har jag bra recept på hur man stoppar en framväxande lokal Napoleon att ta makten över den lokala organisationen - det må vara andelslag, husbolag eller byaföreningar.

Men om jag kan argumentera för att infrastrukturen skall hållas samägd, gäller detta inte tjänsteproduktionen. Tvärtom, låt alla blommor blomma. Ju mera innovation desto bättre. Nyttan av telekom uppstår först vid användningen av tjänsterna. De samhällsekonomiska och samhälleliga verkningarna av telekommunikation är så stora att det är befogat att samhället t.o.m. subventionerar valda segment. Men samhället skall helst göra det så lite som möjligt. Alla former av stöd förvränger balansen. Man kan hävda att t.ex. stödet för studenternas bostäder höjer den allmänna hyresnivån. Att samhället bygger viss nyckelinfrastruktur – t.ex, stomnät eller Stokabs mörka fibrer i Sverige – och sedan på enahanda grunder ställer den till ALLA OPERATÖRERS förfogande – kan försvaras på rent ekonomisk-rationella grunder. Att samhället bygger fiber i skärgården eller Lappland kan försvaras på sociala grunder. Att samhället bidrar med startkapital via t.ex. Tekes eller Finnfund kan försvaras med att venture-capital-fenomenet är outvecklat i Finland.

Men tjänsteoperatörer borde

(1) ha full frihet att utveckla och producera vilka som helst (lagliga) tjänster över nätet
(2) i förvissning om att ALLA infraoperatörer accepterar att förmedla tjänsterna till slutkunderna – utan att behöva oroa sig för att konkurrerande tjänsteoperatörer sätter sina fingrar i soppan.

Statsmakten har här en uppgift i att se till att de inhemska tjänsteoperatörerna inte oförskyllt hamnar i underläge i förhållande till de utlänska jättarna. ”The network economy” är nu en gång sådan att ”the winner takes all” och konkurrensverket har här en viktig uppgift i att stävja övertramp.

Men KAN infrabyggarna verkligen förmedla tjänsterna ända fram? Mina kunskaper räcker inte. Jag kan bara analysera att det finns teletjänster av två helt olika slag

(1) Tjänster som kan skapas genom att man kopplar lämpliga grunkor – servers, mjukvara, nätterminaler – till en eller flera anslutningar i den BEFINTLIGA infrastrukturen.
(2) Tjänster som behöver en speciell grunka eller programvarusnutt INUTI själva infrastrukturen för att fungera.

Alla informations- och banktjänster hör till den förra kategorin; inom ångtelefonin är förmedling av A-id, samtalsomstyrning och numeron siirrettävyys exempel på den senare kategorin. Jag föreställer mig att för vissa internettjänster är det nödvändigt med globala adresser, IPv6 och multicast-funktionalitet i nätinfrastrukturen. Skall statsmakten (a) KRÄVA att infrabyggarna uppdaterar sina nät (b) UPPMUNTRA nätbyggarna med ”best practices”-exempel, och/eller (c) aktivt STÖDA eller bekosta uppdateringarna? Situationen kan jämföras med vad som hände i telefonin när automatiseringen kom före och efter kriget eller när digitaliseringen kom på 1970-talet. Det fanns ingen subvention, telefonbolagen tog stora lån och Post- och televerket var visst den som var sist i landet med att digitalisera sin sista telefonväxel. Ingen utländsk konkurrens hotade då ännu.

Från nationell synpunkt sett borde man väl främja uppkomsten att etthundra Liljenet eller vår motsvarighet inom de existerande teleoperatörerna. Och låta oss verka på så neutral, kommersiell bas som möjligt. Ge oss alltså uppbyggliga verksamhetsförutsättningar!

UlfG
Medlem
# Skrivet: 15 Mar 2016 11:05
Svara 


Tack Gunnulf för en mycket bra text.

"VI" bl.a grundarna av detta forum efterlyste en modell för detta redan i början av 2000-talet. NU har vi lagt pusslet i Finland. Hur skall vi få allt detta att hänga ihop? De statliga bredbandspengarna riktades ENDAST till "verklig glesbygd" och med facit på hand så har de mellanliggande orterna ramlat emellan och står utan lika goda förbindelser som de stödda små utspridda fiberöarna i glesbygd. Denna modell bör nu rannsakas på riktigt.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 16 Mar 2016 17:50
Svara 


Philip, Ulf &co

Tack för kommentarerna! Även om jag för tillfället är lite rörelsehandikappad har jag (mig veterligen) inga fel på huvudet eller på musen och kan tänks mig att gå en rond med de väderkvarnar, som Nisse blivit urled på. Alltså, vi har tid ca fyra veckor. Jag plockar ihop snuttar av vad jag tidigare skrivit och utvecklar tankegångarna i min ovanstående text till ca det fyr- … femdubbla och inhämtar det finlandssvenska fiberkotteriets kommentarer och förbättringsförslag per e-post. Sedan matar jag ut tankarna (skriftligen) den 14.4. åt LVM. Visst är det en smula besvär – men för en GOD SAK. Det värsta som kan hända är att vi möts med total tystnad. Det hela kan gå ut i mitt namn, så att ingen annan behöver ses som smittad av alltför liberala ideer. Vem är med? Anmäl per gunnulf.martenson@liljenet.fi så att jag får ihop en distributionslista!

Karih
Medlem
# Skrivet: 30 Mar 2016 08:12
Svara 


A-studio Tänään 30.03. klo 21:05

Karih
Medlem
# Skrivet: 30 Mar 2016 08:16
Svara 


A-studio Tänään 30.03. klo 21:05

Miksi nopeaa laajakaistaa ei poliitikkojen yrityksistä huolimatta ole saatu kaikille?

Troligtvis är inte felen hos politikerna

Hälsn Karih

UlfG
Medlem
# Skrivet: 31 Mar 2016 12:57
Svara 


Jag tyckte att A-studios upplägg var helt vansinnigt uruselt upplagt. Tur att Pekkarinen och Makkonen räddade det hela.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 6 Apr 2016 18:39 - Editerad av: pdonner
Svara 


De är ganska fantastiska dehär A-studions tjejer. Det klarar av att intervjua om vilket ämne som helst utan att de överhuvudtaget behöver bekanta sig med tematiken. Producenten ropar sina råd så att hörluren håller på att flyga av.

Vi skrattade så att man höll på att falla av stolen. Denna gång var det Pekkarinen stod för underhållningen. En god kandidat för nästa års bystutdelning. Men hur skall vi klara oss om detta är diskussionsnivån?

Nisse
Medlem
# Skrivet: 14 Apr 2016 13:32
Svara 


Inför ministeriets kick-off den 14 april 2016 skrev jag ihop en del teser (som många av er hört förut). Med tanke på de tsaristiska tjänstemannatraditionerna och övertron på marknaden så kan jag nästan lova att äta upp min hatt ifall det blir nån förbättring av fibernätsbyggandet. Det kan jag förresten lova för jag har ingen hatt.


Teser om snabba datanät
13.4 2016
Nisse Husberg. tekn.dr.

1. Det behövs mycket snabba datanät för hela samhällsutvecklingen.
2. Snabbhet räcker inte alls utan det måste också ha mycket stor kapacitet.
3. Endast optiska fibernät uppfyller ovanstående två kriterier.
4. Trådlösa datanät behövs också men närmast som komplement (fordon).
trådlösa nät har en absolut kapacitetsbegränsning (Shannon's teorem)
5G är bara marknadsföring och ger inte mycket tilläggskapacitet (litet kortare svarstider)
5. Sladdlösa nät med kort räckvidd räknas inte som datanät utan ersätter närmast sladdar.
6. Anslutning till Internet är ingen tjänst utan en teknisk infrastruktur.
7. Inga digitala tjänster fungerar utan en god infrastruktur (snabba datanät med stor kapacitet).
8. Tjänster bör skiljas åt från infrastrukturen.
9. Nätoperatören bör enbart sköta om att paketen går fram.
10. Datanätet är lokal infrastruktur, tjänsterna internationella (men beroende av språk och traditioner).
11. Detaljerade regler är av ondo och hindrar utvecklingen.
12. Byråkrati är en av de stora hindren för utvecklingen.
byråkratin måste få resultatansvar så att paragrafrytteri förhindras
stödvillkor borde tas bort så mycket som möjligt
13. Direkta stöd är inte alltid bättre än lån på lång sikt.
14. Uppmuntran är ofta viktigare än byråkratiska stöd.
15. Infrastrukturen bör planeras för 40-50 år framåt och som helhet.
16. Bäst är om staten garanterar utbyggnaden av infrastrukturen (liksom vägar) men inte blandar sej i byggandet.
17. Inga stora investeringar i elektronik som föråldras på kort tid.
18. Inga stora satsningar på specialprogramvara - använd öppna standardformat och fri programvara om möjligt.
19. Datanät bör vara dumma, dvs. bara förmedla paket. Intelligensen bör finnas utanför det fysiska nätet.
detta skapar ett flexibelt nät som kan användas till nya tjänster utan ändringar.
20. Säkerhet och integritet kommer att vara de stora problemen i nätet.
21. Anslutning av tekniska prylar till nätet kommer att skapa jättestora säkerhetsproblem.
22. Bredband2015 hade bra målsättning men blev en katastrof. Byråkrati och marknadsövertro största orsakerna.
23. Kommunikationsoperatörer (Sverige, Holland) är onödiga mellanhänder.
24. Infrastrukturen måste öppnas i lag (också fibernät) och priserna hållas måttliga.
25. Anslutningspunkterna måste vara offentliga. och man måste få koppla upp sej till dem
26. "Teknikneutralitet" är bara att förbjuda en utvärdering av olika teknikers för- och nackdelar. Bör förkastas.
27. Nätneutralitet bör betyda att alla paket behandlas lika i nätet oberoende av port, protokoll, leverantör och mottagare.
rent teknisk kan man skilja mellan paket som kräver snabb förmedling eller mindre snabb
nätneutralitet måste skyddas i lag så länge nätoperatörer kan vara tjänsteleverantörer
28. Konkurrensutsättning borde avskaffas som hinder för förnuftig utveckling.
29. Finansiering av optofibernätets utbyggnad måste koncentreras på startfinansiering.
30. Alla detaljerade villkor skall bort eftersom de enbart hindrar utbyggnaden. Slutresultaten enda viktiga.
31. NTM-centraler, kommuner och landskap är helt inkompetenta och bör hållas utanför byggandet.
32. Kommunikationsverket skall absolut inte ställa upp regler och villkor utan i stället ge stöd och råd.
resultatansvar: ge sparken åt tjänstemän som inte får till stånd nätutbyggnad

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 15 Apr 2016 10:43
Svara 


Nisse ska ha ett STORT TACK för sitt Manifest av den 13 april. Jag finner mig hålla med om praktisk taget ALLT, utom huruvida man borde LAGSTIFTA om t.ex. separationen infra – tjänster. (och NTM-centralen har varit vettig). Mitt resonemang är som följer:

1. När två parter vill dela på en uppgift, kan de ingå ett AVTAL – du gör det här, jag det där, t.ex. enligt produktionsritningar för tillverkning av elektronik.

2. När part nr 3 och nr 4 osv vill göra något liknande, uppstår småningom inom branschen en KUTYM.

3. Kutymen kan formaliseras t.ex. genom att någon branschorganisation formulerar en REKOMMENDATION, t.ex. Ficoms anslutningsvillkor för teleabonnemang. För några år sedan strök Liljenet vad som där sades om mobil- och kopparanslutning och kopierade 99% av Gujes översättning till svenska.

4. När man sett att rekommendationen fungerar bra, kan den upphöjas till en STANDARD, som fortsättningsvis är helt frivillig. Branschens medlemmar lär sig att följa standarden, för då fungerar samverkan.

5. Standarden kan ”välsignas” av något nationellt organ. I min ungdom var Puhelinverkkojen rakennemääräykset – en drygt 1 cm tjock bok i A5-format – branschens ”bibel”, där man samlat årtionden av nyttiga erfarenheter till MINISTERIETS BESTÄMMELSER. Det mesta hade status av rekommendationer, men när två telefonbolag tvistade om samtrafik, påbjöd bestämmelserna hur det skulle göras. Påbudet var lika dyrt som om man hade byggt hela överdraget guld, så det verkade som en effektiv pådrivare. Om jag kommer rätt ihåg hade övervakningsmyndigheten ungefär hela tre anställda.

6. Vill man öka pondusen, kan regeringen skriva en FÖRORDNING, som ges ut i lagtextsamlingen. Tsarens telefonmanifest var giltigt i över hundra år.

7. Först som ALLRA SISTA ÅTGÄRD skall man besvära riksdagen att stifta en LAG.

Återkommer med reportage om Trafikministeriets kick-off-tillställning i går. Gemytligt och livlig diskussion, men inga aha-upplevelser.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 15 Apr 2016 23:50
Svara 


Det kan fungera inom en bransch där alla är ungefär på samma nivå och vet vad det är frågan om. Men nu är det fråga om ett teknikskifte där de gamla går under - på sätt eller annat. Därför är de aggressivt emot alla nya byggare som de vet bygger för en femtedel av deras pris. Det gäller att smutskasta oss och sätta käppar i hjulet så grundligt som möjligt så deras dyra alternativt blir det enda.

Därför fungerar dina åtgärder inte alls i det här läget. Det är ungefär som att försöka få krokodilen och getterna att göra avtal ...

Floden torkar ut så småningom så krokodilerna dör ut av sej själv men det är en annan historia.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 24 Apr 2016 12:35
Svara 


Anteckningar från LVMs kick-off 14.4.2016, där det deltog ca 50 personer

Huvudintryck
Positiv stämning, livlig diskussion, inga aha-upplevelser. Inte ens begreppet Internet-of-things utreddes.

Medan mötet pågick kunde åhörarna knapra in sina kommentarer till en websida, som projicerades på skärmen. Ganska många kommentarer var starkt kritiska.

Mina följande egna anteckningar är delvis osäkra, men jag har fått tillgång till ett skriftligt sammandrag av gallupsvaren. Trafikministeriets nyckelpersoner har fått min bredbands¬promemoria av den 14 april 2016

Anföranden
Tillställningen öppnades av trafikrådet Sabina Lindström, inom vars ansvarsområde internet¬frågorna ligger. Hon refererade till regeringsprogrammets passus om digitalisering och bl.a. anförde att minister Anne Berner har gett ministeriets stab tid till slutet av juni 2016 att komma med förslag till vad LVM skall göra.

Internet of Things (IoT) är en del av den nya verkligheten. Målsättningen är bl.a. förbättrad energieffektivitet och säkerhet. Trafiken blir en viktig användarkategori. För IoT behövs kapacitet i nätet. EUs målsättning 2020 är att alla användare skall erbjudas >30 Mbit/s och hälften 100 Mbit/s. Man förutsätter att verksamheten är marknadsinriktad. Fiber behövs även för 5G. Tillväxten (inom EU?) har varit 50% per år; inom Finland 100% per år. Den intressanta frågan är: Var vill Finland vara 2020...2025?

Petri Makkonen/Ficora konstaterade att minst 80% av Finland kan kategoriseras som glesbygd. Om 5% av hushållen bor där betyder det ca 120 000 hushåll. Målsättningen ”100M åt alla 2015” har inte uppfyllts; de presumtiva finansiärerna, dvs kommunerna och teleoperatörerna, har inte varit intresserade.

Dagens siffra torde vara att 24% erbjuds 100Mbit/s. 17 000 km nät har byggts. Inom programmet har 27 000 nya anslutningar byggts; detta är 1/3 av alla nya. I dag finns 45 ansökningar i kön; Av den allokerade stödsumman är 20M€ outdelat. Projektets slutdatum är 2019.

Marknadspriset för en anslutning är nu 1 500...2 500€

En röst ur publiken kommenterade att problemet är på efterfrågesidan, inte utbudet.

Janne Mänttäri redogjorde för den kommande lagen om sambyggnad: energi, trafik, telekom, vatten. Avsikten är att alla ska spara. Lagen kommer att innehålla en stadga om skyldighet att informera och att tillåta andra parter access – på rimliga villkor - till den fysiska infrastrukturen. Den viktigaste potentialen för sambyggnad sågs vara elektricitet-telekommunikation; erfarenheterna hittills är att sambyggnad har lyckats i bara 0,4% av fallen pga olikheter i tidtabellerna. Det kommer att uppställas vissa terminer för hur informationsutbytet – i digitalt format - skall gå till. Ficora kommer att få i uppdrag att vara en central instans för informationsutbytet.

En röst ur publiken ondgjorde sig över den ökande byråkratin.

En representant för LVM redogjorde för den utredning om finansiering av infrastruktur, vilken LVM låtit utföras av Inspira, ett konsultbolag som företrädesvis betjänar den offentliga sektorn. Utgångspunkten har varit att endast fiber kan erbjuda den symmetriska funktionalitet som dagens tjänstekvalitet erfordrar. Frågeformuläret tillställdes mer än 150 instanser, av vilka 43 svarade (12 privata företag/operatörer och 31 intressenter, ”sidosryhmät” (ministerier/förvaltningar/organisationer).

Jag är lite förbluffad av konstaterandet i gallupsvaren: ”Valokuituverkko koetaan tärkeäksi (84%) erityisesti sidosryhmien joukossa ja teleoperaattorit kokevat verkot vähemmän tärkeäksi (58%)”. På frågan när Finland borda ha ett heltäckande fibernät svarade 70% av intressenterna ”inom fem år” (flera tidsalternativ), medan av de privata svarandena angav 50% ”över tio år” eller ”behövs inte” (!)

På frågan om enligt hurudan områdesfördelning fibernäten kunde byggas, föredrog intressenterna en landskapsindelning, medan de flesta bredbandsoperatörerna önskade en kommunindelning.

För 61% av intressenterna är det ”inte alls viktigt” att äga fibernät, medan 67% av (de privata) operatörerna anser det ”mycket viktigt”. En beaktansvärd möjlighet är att staten äger näten (a la motorvägarna). Av de privata operatörerna vill 67% äga fibernät, medan 45% av intressenterna anser att ägaren kan vara ett privat/publikt samföretag – bland de föreslagna samföretagsparterna finns även infrastrukturfonder och institutionella investerare. LVM kontrar med två frågor som får mig att haja till: ”Onko operaattorivetoinen malli kestävä jos verkkoja on tarkoitus käyttää julkisten palveluiden tuottamiseen?” och ”Onko operaattoreiden intressissä toteuttaa laajakaistainfrastruktuuri asiakkaiden kannalta mahdollisimman edullisesti ja nopeasti?”

På frågan om vad som i händelse av ett (större? framtida?) bredbandsprojekt kunde ske med de redan byggda näten vill 83% av de privata svarandena hålla ägandet oförändrat, medan ca 75% av intressenterna tycker att de kunde sammanföras (till gängse värde) till större helheter; motiveringarna är skalfördelar, driftstillförlitlighet och säkerhet.

De flesta lät vara obesvarad en fråga om hur stor en kapitalinsats från deras sida kunde vara; de få som svarat valde kategorin ”under 1 M€” och någon enstaka svarade ”över 10 M€”.

Gallupen slutade med den öppna frågan om varför fibernät är viktiga, på vilken gavs många vettiga och riktiga svar (bl.a. för 5G basstationer!), men någon protesterade och sade att frågan är fel ställd!

I gallupens sammandrag undrar LVM huruvida det överhuvudtaget finns något alternativ till fiber. LVM våndas även över om man kan acceptera en sämre tjänstekvalitet på vissa geografiska områden och om det finns en intressekonflikt mellan olika parter. LVM förvånar sig över operatörernas iver att äga fibernät, men inte att bygga dem.
Gunnulf Mårtenson 18.4.2016

Nisse
Medlem
# Skrivet: 27 Apr 2016 17:56
Svara 


Ingenting kommer tydligen att förändras. Frasen "Man förutsätter att verksamheten är marknadsinriktad." gör det omöjligt. Den betyder att operatörerna skall bygga och som - underligt nog - ministeriet självt påpekar så vill operatörerna inte bygga. Rent logiskt leder det till en låst situation. De vet om det men gör inget. En sorts bokstavstrohet (talibanism) som börjar vara av samma klass som då stalinisterna på 30-talet skulle förstatliga varenda höna (intressant nog måste Stalin skriva en artikel emot en så extrem tolkning). Nu har vi samma extremism men åt motsatta hållet. Marknaden skall bygga fastän marknaden inte gör det ...

Intressant är fortfarande förmågan till desinformation. "Tillväxten (inom EU?) har varit 50% per år; inom Finland 100% per år." Tacka fan för det ! Om man bygger tio anslutningen mer än förra året då man byggde fem så blir det ju 100 % fler ... Enligt ministeriet hade vi ju redan år 2000 fiber i nästan alla kommuner ...

Tur att jag inte var med - jag hade inte härdat ut med det skenheliga struntpratet.

Hälsningar från Sverige som jag återvände ifrån idag. Där byggs det VERKLIGA anslutningar och fibernät. Inget under för fibernätet är nu billigare än trådlöst där. En lag om sambygge skulle däremot behövas i bägge länderna. Vi blev utan fiber därför att en skitstövel i Garlinge vägrade låta Mälarenergi lägga ned fiberrör fastän de grävde upp åkrarna i alla fall för att dra elkablar. Lagar behövs mot både skitstövlar och operatörer. Däremot inte byråkrati. Man kunde spara genom att sparka hälften av byråkraterna på Kommunikationsverket. Vi lyckades till all tur bygga vårt nät förrän byråkraterna kom med all sorters krav.

Om programmet bara fick till stånd 27000 anslutningar så är det verkligen uselt.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 22 Maj 2016 19:49
Svara 


Som framgick av mitt referat 24.4.2016 tyckte jag att behållningen av LVMs Internet-of-Things ’Kick-off-tillfälle 14.4.2016 var ganska mager. Här är presentation av den vision som jag saknade:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLl2gD3UH7Bx cXcIIG9DdhJIKbLEbDXOEI
ALLA föremål - inte bara de som man kan anropa via internet - ska få en identifikation! (Det tar tio...tjugo år!)

pdonner
Medlem
# Skrivet: 31 Maj 2016 10:47 - Editerad av: pdonner
Svara 


Det statliga revisionsverket har publicerat en kritisk raport om statens 'Bredband för alla 2015' -projekt. Rapporten återfinns vid länken:

http://www.vtv.fi/files/5178/8_2016_Laajakaistarak entamisen_tukeminen.pdf

pdonner
Medlem
# Skrivet: 31 Maj 2016 11:03 - Editerad av: pdonner
Svara 


Ministeriet ordnar i morgon 1.6.2016 klo 8:30 i Ministeriets Sonck-sal (Södra Esplanaden 16) ett informationstillfälle där bredbandspolitikens strategier offentliggörs inför press och byråkrater. Vill ni delta så bör ni anmäla ert intresse den 31.5. genom ett e-post meddelande till adressen viestinta@lvm.fi. Det blir också nätsändning men informationen därom är kryptisk. En länk lär återfinnas på adressen www.lvm.fi men hittills informerar man närmast om ministerns redogörelse beträffande FINNAVIA-optionsförlusterna. Kanske nätsändningsadressen uppenbarar sig i god YouTube-stil en kvart före informationstillfällets början?

pdonner
Medlem
# Skrivet: 31 Maj 2016 19:45 - Editerad av: pdonner
Svara 


Nätsändningslänken uppenbarade sig under dagens lopp. - Och jovisst: Det är YouTube som står för distributionen av ministeriets nätsändningar och arkiveringen av materialet:

https://www.youtube.com/watch?v=Ufhj9TAqT24

pdonner
Medlem
# Skrivet: 1 Jun 2016 09:32 - Editerad av: pdonner
Svara 


Rubriken var: 'Laajakaistan toimeenpano-ohjelman julkistamistilaisuus'. Det handlade om ett offentliggörande av ministeriets aktionsprogram för bredbandsutvecklingen. Signalerna inför minister Berners informationstillfälle var så pass intetsägande och negativa att man hade svårt att förvänta sig några utspel av intresse.

Efter informationstillfället står det dock klart att bredbandsutvecklingen numera inte alls är en politiskt betingad process. Den styrs av rundabordsdiskussioner mellan Berner och telebolagens topprepresentanter. Det är FiCom, Elisa, Finnet, DNA, Sonera som gestaltar den finländska bredbandsutvecklingen. Märkväl att regionsnäten, andelslagen och glesbygdens representanter inte är välkomna i den gemenskapen.

Ministern och hennes adjutanter från telebolagen förmedlade ett dystert budskap som förde oss ungefär 10 år tillbaka i tiden. När Olli-Pekka Heinonen meddelade i början av 2000-talet att bredbandsutvecklingen bör vara marknadsdriven, så förstod vi att man inte skall förvänta sig utveckling på glesbygden. Nu är vi tillbaka där igen: Utvecklingen skall vara marknadsdriven. Enligt Berner är det konsumentens val som skall vara drivkraften. Underförstått: Glesbygdsbefolkningen har själv valt att leva i underutvecklingens förhållanden.

Ett par positiva signaler: Minister Berner hänvisade till sambyggeslagstiftningen. Hon ansåg att byggarbetet (och kanske stödprocessen) bör avbyråkratiseras. Man kommer att övergå från ansökningsförfaranden till anmälningsförfaranden. Allt detta var dock i första hand ägnat att förbättra telebolagens arbetsförutsättningar. Få se hur detta blir i praktiken.

Dessutom framförde ministern ett antal nya och äldre slagord, utan att närmare förklara deras roll i utvecklingen: Internet of Things, 5G, teknikneutralitet, ostörd konkurrens, digitaliserade distanstjänster. Glesbygden är ett särfall som kräver specialbehandling som inte beskrevs. - Det blev inget nytt om Bredband för alla 2015.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 1 Jun 2016 11:57 - Editerad av: pdonner
Svara 


Ni kan avhämta själva aktionsprogrammet 'Kohti esineiden internetiä - Laajakaistan toimeenpano-ohjelma' genom följande länk:

http://www.lvm.fi/lvm-site62-mahti-portlet/downloa d?did=204978

UlfG
Medlem
# Skrivet: 1 Jul 2016 12:21
Svara 


Italienska staten satsar ordentligt - 4 miljarder

In line with the objectives of the Digital Single Market, the Italian National Ultra-Broadband Scheme aims to increase the coverage of high speed broadband. This will contribute to Italy's objective of providing 85% of households and all public buildings (in particular schools and hospitals) with access to data transfer speeds of at least 100 megabits per second (mbps). The scheme will run until 31 December 2022. The Italian state will fully finance the new infrastructure, which will remain in public ownership, and a concessionaire will be selected to operate the network.

Foster competition among operators and at retail level. This aims to ensure that the newly built infrastructure is open to all interested operators for the benefit of competition and consumers

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-2363_en .htm?newsletter_id=1&utm_source=dae_newsletter&utm _medium=email&utm_campaign=DSM%20Newsroom&utm_cont ent=Commission%20endorses%20Italy%27s%20ultra-broa dband%20plan%20for%202016-2022&utm_term=Broadband% 20Europe&lang=en


Jag håller med pdonner ovan. Finska staten har ännu inte heller förstått betydelsen av denna infrastrukturfråga.

<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 .
Ditt svar
Bold Style  Italic Style  Underlined Style  Image Link  URL Link     :) ;) :-p :-( :up: :down: :talk: :confused :cool: :sealed: :noway: ... Använd inte smilies

Kill your darlings


» Namn  » Lösenord 
Only registered users can post here. Enter your login/password correctly before posting a message, or register first.