Regeringens fibernät - Finlandssvenskt fiberforum (5)
Bredbandsgruppen  
Forum RSS feed    Forum - Svara - Statistik - Registrering - Sök -

Finlandssvenskt fiberforum / Bredband i Finland / Regeringens fibernät
<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . >>
Författare Meddelande
pdonner
Medlem
# Skrivet: 27 Jul 2011 17:32 - Editerad av: pdonner
Svara 


Tack Gunnulf. Mycket användbart. Tyvärr är det något svårt att jämföra pris som räknats på olika sätt, men din information är säkert så bra den kan vara.

Teleoperatörerna gömmer en del av kostnaden i månadsavgiften. Detta är möjligt så länge nätabonemanget är kopplat till tjänsterna. Som du kanske märkt, är KAISAnet uppe i en anslutningsavgift som är på nivån 1.230 (inom 150 m) till 13.000 (2 km) beroende på var man bor. Dethär leder till att folk i periferin inte ansluter sig. Medeltalet sjunker men stödet blir fel inriktat.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 27 Jul 2011 18:07 - Editerad av: pdonner
Svara 


Gunnulf:

• Föreläsningen http://www.slideshare.net/yankeegroup/fiber-to-the -home-making-that-business-model-work (2010) har jag inte orkat titta på.

Benoît Felten säger sig ha gått igenom ett antal projekt i olika länder. Han använder ett begrepp "Cost per home" vilket inkluderar vad det kostar att "roll out fibre and connect each individual home". Felten räknar med att kostnaden är i genomsnitt 1000 dollar för 70-90 % av hushållen. Han kommenterar: "In some geographies it will be higher, in some lower."

Det svåra är att geografi-parametrarna är svåra att bemästra. Det handlar i första hand om naturförhållanden men också om bostadstäthet.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 08:03 - Editerad av: Nisse
Svara 


I dagens Hbl (28.7 2011) svarar ministern på min insändare och Gusse Lindéns ledare. Det är en sorglig samling blähä som ger en bra förståelse varför politikerföraktet ökar.

Ministern upprepar bara gamla klyschor och det verkar som om hon (eller snarare hennes medarbetare) inte är läskunnig. Jag påpekade uttryckligen att marknaden INTE bygger men hon jamsar vidare på den gamla linjen "95 % byggs av marknaden". Det skall bara rättas till vissa små problem och så blir allt bra ...

Gomorron yxskaft - det är bara att glömma statens "bredband". Det blir till ingenting alls och miljonerna är så gott som bortkastade - de går direkt i de gamla operatörernas fickor utan att det blir några anslutningar för vanligt folk.

Men så vet vi då den nya ministerns inställning: Ingen förändring !

bjornh
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 10:13
Svara 


Ministrar är "övermänniskor", när de byter ministerportfölj byter de också kompetens. Här behövs inga högskolestudier. Men vad avses med uttrycket "95 %"? Knappast avser man landets yta, utan möjligen 95% av befolkningen och då kan det finnas grund för påståendet, något som landsbygden knappast har någon glädje av. I huvudstadsregionen med över en miljon invånare av Finlands fem miljoner har vi ett bra utbyggt bredbandsnät och här finns inget behov av extra stöd då "marknaden" sköter om allt. Tur att politikerna inte talar om att marknaden sköter om att befolkningen får minst 200 före 2015. I vårt bostadsaktiebolag har vi idag tre operatörer som erbjuder minst 200 ( vågar inte skriva ut enheten då jag är lekman..) och Soneras tekniker lovade att de kan ge 1 G, vilket Elisas gossar skakade på huvud åt ( i detta skede).

Marknaden är hård och löften är fagra. Behovet av att få landsbygden att leva blir bara större, Helsingforsregionen klarar inte av en allt starkare inflyttning. Det fanns en tid när man med allvar talade om distansjobb, hur allmänna är de idag? Snabba trygga internetförbindelser med framtida tjänster även i glesbygden ger samhällsnytta känner alla de som finns på detta forum till, men beslutsfattarna har andra referensramar och talar med olika tungor i olika sammanhang. Politikerna skall hitta de pengar de lovar att dela ut, vilket inte är lätt. Vid Kungsporten på Sveaborg står en sanning: "Lita inte på främmand hjälp".

Nisse
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 10:40
Svara 


Nejdå, opertörerna själva uppskattar att de inte bygger för mer än 30-40 % av befolkningen. De bygger inte ens i städernas utkanter.

Rent tekniskt är det inget problem alls att bygga 1 Gigabits anslutningar. Om det finns fiber så är det bara att sätta in en Gigabits konverter som knappt kostar mer än en 100 Mbits. Det är marknadsförarna som sätter gränser - inte tekniken.

Distansarbete finns det en hel del inom vårt nät men då det vanligen bara finns usla kommunikationer i landet så är det ju omöjligt med distansarbete på de flesta håll.

Ibland tycker man det vore bättre att politikerna inte alls skulle "stöda". Det vansinniga byråkratsystem som de byggt upp kring Bredband 2015 har lett till att det i glesbygden på vissa områden blivit DYRARE att få en anslutning ! Andelslagen som hade kunnat bygga billigt (för kunden) slås ut och skattepengarna går rakt i operatörernas ficka. Helt huvudlöst.

Visst är det en bra slogan med "Lita icke på främmande hjälp" men det visade sej att man inte kunde lita på de egna heller. Skitstöveln till kommendör var ju en förrädare.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 10:53 - Editerad av: pdonner
Svara 


bjornh: Men vad avses med uttrycket "95 %"?

Bra fråga. Tyvärr kör man med rätt suddiga begrepp. Emellanåt är det 95% av hushållen. Nu skriver du 95% av befolkningen. När man sedan parallelt kom med en siffra om de berörda hushållens antal så kom jag till att dessa hushåll måste ha ungefär 25 medlemmar för att kalkylen skall hålla. (Ok. Detta fel har sedermera rättats till.)

Staten tillåter financiering av stomnätskablar som går igenom tätbebyggelsen om kabeln tillhandahåller glesbygden med fiberkommunikation. Men ingen i glesbygden vill ha denna uppkoppling som ofta kostar mellan 6.000 och 12.650 euro. Då är slutresultatet att det är bara 95 procenten och de gynnsammast bosatta hushållen som kan dra nytta av den nya stomnätskabeln.

Teleoperatören tutar i Sotkamo till press och financiär att man fått 75 nya fibernätsabonnenter, men man berättar inte att det stora flertalet av dessa abonnenter uppenbarligen bor på det marknadsbetingade 95 % området.

Teleoperatören här i trakten talar om fiberkommunikationens "glädjebudskap". Jag har ett sådant. Man har på dessa spalter varit bekymrad över hur det skall gå med dendär 95 procenten. Det har visat sig att projektet - som var avsedd för glesbygden - betjänar just dessa 95 % som bor vid genomfartskabeln. Men kabeln gynnar inte glesbygden.

Jag tycker också att operatören borde ge rapport på hur många av dessa stomnät till 12.650 euros områdena som inte byggs. De vann ju offerttävlingen med ett löfte om att man bygger kabel var än det finns en enda abonnent. Men finns det bara en abonnent så kostar det alltid 12.650 euro. Och det blir ju en effektiv automat som slår ut alla dem som allra mest behöver snabb fiberkommunikation. Detta står helt klart från det första Sotkamo-projektet. Distansarbetaren som absolut behövde snabb fiberkommunikation, kunde inte hörsamma teleoperatorns offert på 6.000 euro för uppkoppling till hushållet på 1 km avstånd från uppkopplingspunkten.

Tror att jag idag tänker koncentrera mig på dessa svansar för 12.650 euro. Jag skall kolla hur många av dem som byggs enligt denhär kostnadsstrukturen där de gynnade får uppkoppling till ett pris som är en tiondedel av det man betalar på glesbygden. Enligt den kommunalla jämlikhetsprincipen är detta helt vidrigt. Det var ju från början så, att detta projekt skulle skapa större jämlikhet. Nu kan vi klart se att jämlikheten drastiskt minskar.

bjornh
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 11:31
Svara 


Hej Nisse, vi kom in på ett intressant sidospår, kan man lita på samhällets beslutsfattare? Sveaborgs kommendör med sina officerskamrater hade inte mera förtroende för sin kung, som lämnat dem utan förnödenheter och den egna armén fanns långt borta. Politiska situationen i Sverige var kaotisk medan den ryska hade många fördelar. Sveaborg låg under ett farligt och intensivt beskjutande av tsarens artilleri från Sandhamn. Stor del av Sveaborgarnas familjer bodde i den lilla staden Helsingfors. Dagens politiker har tyvärr på samma sätt avlägsnat sig från "mannen på gatan/åkern". Jag känner endast till huvudstadsregionen, som inte kan jämföras med någon annan del av landet och vårt fibernnät är vältäckande ( här bor ju huvuddelen av landets befolkning). Byråkrati och samhälleliga regelverk har skapats för att föra samhället vidare, men då förverkligande instanser inte alltid begriper sig på vad det gäller blir det istället en snårskog av besvärliga hinder. Det gäller fortfarande att ta spaden i egna händer och värva andra med på talkojobbet och landets framtid kan tryggas. Trots att vi har tre snabba ( enligt dagens mått) förbindelser till förmånligt pris har få hushåll anlutit sig till det fasta nätet. Vad får vi för tilläggstjänster för den i dag relativt dyra avgiften? Fel att ställa frågan till dagens fiberentusiaster

pdonner
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 11:59 - Editerad av: pdonner
Svara 


bjornh: Dagens politiker har tyvärr på samma sätt avlägsnat sig från "mannen på gatan/åkern".

Med andra ord: Detta projekt bedrivs enligt uppifrån-neråt -metoden. De övre beslutfattningsorganen gör beslut som berör den enskilda medborgaren utan att medborgaren kan komma till tals med beslutfattaren. Den något okunniga landskapstjänstemannen lobbar för att landskapsbeslutet skall genomföras. Den intellektuellt lata kommuntjänstemannen ville snabbt städa sitt bord genom att säga att beslutfattning och utförandet på kommunnivå är en ren teknikalitet. - Och då står vi där: Hushållen på landsbygden och nätandelslaget som vill främja byggandet av billiga och jämlikt prisssatta abonnentlinjer. För oss är det bara att säga att vi inget kan göra på grund av detta odemokratiska förfarande. [Hos oss är det egentligen ännu mycket grymmare än det jag beskrev, men det är en annan historia.]

Vi försöker att stoppa detta genom att gå in på kommun nivån. Jag har rett ut att det avtal som landskapet erbjuder åt operatör och kommun, enbart är en modell som gjorts upp av den förre teleoperatöranställda landskapstjänstemannen i grannlandskapet, i samarbete med kommunförbundets jurist. Det är ett mycket dåligt avtal som leder till de problem som påtalats på dessa spalter: Mycket få uppkopplingar där de mest angelägna uppkopplingarna inte görs, hushållens investeringar blir teleoperatörens egendom och största delen av det offentliga stödet gynnar enbart distributionsmonopolet. - Detta är ju utveckling enligt kräftans logik: Vill du gå framåt så skall du röra dig baklänges.

Distributionsnäten kan i princip byggas av nätandelslagen enligt nerifrån-uppåt -principen. En del av dem som skriver på dessa spalter tycker med fog att man inte skall ägna sig åt mycket långa och svåra diskussioner med myndigheterna. Landsbygdsavdelningens chef på vår regionala ELY-central uttryckte spontant som sin åsikt att stödsystemen är alldeles för komplicerade och klumpiga för att stöden skulle kunna effektivt backa upp landsbygdens behov.

Utvecklingsprogrammet för Fastlands-Finland har medel som bör användas just på detta sätt (åtgärd 321), alltså nerifrån uppåt. Tyvärr har ELY-myndigheterna inte insett hur utslagsgivande deras insats kunde vara, så man har i rädsla för att pengarna skall bli kvar i vårt landskap använt nästan alla medel på denna post.

Man får bygga distributionsnät för 1-8 byar (denna bedömning grundar sig på ett antal intervjuer jag gjort) med 50-75 procents offentligt stöd. Jag har ett fall där man påstår sig ha fått 100 % stöd, men det måste jag ännu följa upp. Det egna ansvaret får dessutom betalas med 75 % talkoinsats. Så dessa villkor är verkligen generösa.

Men varför blir det inga nätandelslag i Kajanaland? Jo, därför att man samtidigt i landskapet gett 100 % uppbackning åt det från början mycket starka distributionsmonopolet. I nuvarande förhållande går det inte att tillämpa nätandelslagsmodellen i denna omgivning.

[Jag hör Gujes röst i bakgrunden: 'Det brukar hjälpa med en bunt pengar'. Jovisst hjälper det men om kostnadskalkylen landar på 7.000 euro per hushåll så är det väl ganska uppenbart att projektet är betingat av ganska speciella socioekonomiska förhållanden - för att uttrycka en otrevlig sak på ett klanderfritt sätt.]

UlfG
Medlem
# Skrivet: 28 Jul 2011 17:45
Svara 


Nya ministern påstår att vi är bäst i Europa. Kanske i fråga om ADSL är vi bra men inte riktigt bredband.

Någon kunde publicera denna statistik i HBL


http://bredband.selfip.net/forum/filebox/bilder/ft th_statistics_europe_0.jpg

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/bilder/ft th_statistics_global_0.jpg

pdonner
Medlem
# Skrivet: 29 Jul 2011 13:55 - Editerad av: pdonner
Svara 


Kanske inte riktigt HBL, men i varje fall: Dehär diagrammen kommer nog med i den allmänna översiktsdelen i min studie av hur man kunde sänka prisnivån på hushållens optofiberanslutningar i Kuhmo.

Tack Ulf. Tack Forum.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 31 Jul 2011 18:38
Svara 


I dag publicerade HBL den följande insändaren något förkortad:
Samhällsekonomiskt lönsamt bredband
Nisse Husberg (22.7.2011) ondgör sig över den långsamma utbyggnaden av fiberkabelnät och hänvisar till Världsbankens utredning (se t.ex. http://siteresources.worldbank.org/EXTINFORMATIONA NDCOMMUNICATIONANDTECHNOLOGIES/Resources/282822-12 08273252769/Building_broadband.pdf) av sambandet mellan existensen av bredbandstjänster och nationalekonomin.
Utredningen påvisar en statistiskt signifikativ (10%) påverkan: Bland 120 undersökta länder mellan åren 1980 och 2006 var nationalekonomins tillväxt i medeltal 1,2%-enheter snabbare ifall antalet bredbandsanslutningar per kapita var 10%-enheter högre. Notera att detta är en historisk studie, inte en prognos, och att fibern kommit in först på senare tid. Variationen mellan länderna var stor, 0,1% ... 1,4%, och studien kunde även påvisa att inverkan varit blygsammare ju mer utvecklat landet var.
Ingenjörer och ekonomer har till yrke att bolla med siffror, så den vanliga läsaren ombeds ursäkta mig. Låt oss hypotetiskt tillämpa studien på Finland, där inverkan på nationalekonomin av förbättrad bredband sannolikt är blygsam – kanske bara 0,2%-enheter för 10%-enheter mer fiberanslutningar. Uträkningen är här lite förenklad och antar för argumentationens skull att utbyggnad kan ske över en natt och att nyttan uppstår genast.
Investeringskostnaden för en fiberanslutning ligger mellan 300 och kanske 6000 Euro; låt mig anta ett medeltal mellan stad och glesbygd om 2000 Euro per abonnent. För att öka fiberpenetrationen från nuvarande ca 5% av befolkningen till 15% måste vi bygga en halv miljon nya fibrer. Totalinvesteringen blir således en miljard Euro. Denna investering är till stor del företagsekonomiskt olönsam, eftersom nyttan inte tillfaller det investerande företaget.
Om bruttoinationalprodukten i dag är i runda tal 200 miljarder Euro och den "normala" tillväxten är 2% per år, är BNP om två år 208 miljarder. Ifall tillväxten i stället är 2.2%, är BNP om två år 209 miljarder Euro! Att satsa en miljard Euro på fiberkabelutbyggnad skulle alltså samhällsekonomiskt återbetala sig genom den extra tillväxten INOM TVÅ ÅR!
Kanske någon ekonomiprofessor ville ge sin kommentar?
Gunnulf Mårtenson
Liljenet fiberkabelandelslag
Liljendal

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 31 Jul 2011 18:49
Svara 


Mitt fiberlandskap har fyra zoner: I zon 1, centrum av storstäder, finns det kommersiellt lönsamma affärer för FLERA infrastrukturbyggare. I zon 2, de flesta förstäder och små tätorter, finns det kommersiell lönsamhet för EN operatör. I zon 3, normal finsk landsbygd (dit Liljenet hör) finns det inte (i dag åtminstone) förutsättningar för en privatekonomiskt profitabel business och därför måste vi ha ett SAMHÄLLSekonomiskt grepp på uppgiften: externaliteterna av fiberanslutning är så stora att det lönar sig kollektivt att satsa!. I zon 4 (hör månne Philip dit?) är kostnaderna så stora att subventioner är ett måste – detta gäller säkerligen skärgården och Lappland.

Det är viktigt att inse att telekom är åtminstone TRE helt olika businessar: Infrastrukturen har en tidshorisont på sådär tjugo år. Elektroniken har en tidshorisont på fem år. Och vissa tjänster har en tidshorisont som är så kort som sex månader. Användaren vet knappast om infrastrukturen och struntar vanligen i elektroniken, bara den fungerar. Det är tjänsterna han vill ha. Den som har ALLA tre affärsområden under samma tak har oundvikligen en stor (monopol-)konkurrensfördel gentemot den som bara verkar i ett eller två skikt. (Och EU har kraftigt argumenterat för att separera skikten!)

bjornh
Medlem
# Skrivet: 31 Jul 2011 19:45
Svara 


Gunnulf gjorde igen en perfekt analys. På större orter, och finns där därtill företag har fiberframtiden det lysande, behoven är då uppenbara. Dock tror jag att analysen av zon 2 inte är så dyster. Jag bor huvudsakligen i en förort i huvudstadsregionen med drygt 1000 hushåll och två litet större företag, vi har ett välutbyggt fibernät. Fiber är draget av minst tre operatörer, tjänster erbjuds av betydligt fler. Den politiska dragkampen inom de övriga zonerna är svåra, i sången sägs det " så ska vi ha, men var ska vi tat"? Uppgifterna om vad det kostar att dra nya fiberkablar är mycket varierande och säkert också mycket osäker. Det är klart att månatliga anslutningsavgifter knappast ses som ett alternativ för större operatörer att finansiera kostnaderna och då allt fler tjänster är gratis inom Internet är inte heller tjänsteerbjudandena en säker inkomstkälla. Så länge tjänsteutbud, som inte kan erhålls via 3 G ( i framtiden 4 G) nätet inte känns viktigt känns fiber onödigt dyrt. Troligen är det via tjänsterna som fiberbygget utvecklas, senaste vecka satt jag igen vid ett diskussionsbord där ett fiberbygge diskuterades, jag (fritidsboende) var den enda som erlagt anslutningsavgiften. Ortsborna kände inget behov, och därtill var jag den enda som hade möjlighet att använda 3 G på orten beroende på olika teleoperatörer. Fiberbyggarna har det inte lätt! Politiker kan lova mycket, men det är svårare att få fram de behövliga slantarna då behovet är stort på många håll. Att samhälle vinner på snabba förbindelser är säkert rätt, men hur bevisa detta? Efteråt kan man möjligen visa detta faktum, men att se in i framtiden är näst intill omöjligt. Landsbygden behöver inflyttade företagsledare, fritidsboende som blivit vana vid snabbheten och helst företag ( som kan erlägga baskostnaderna) Lycka till.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 31 Jul 2011 23:06
Svara 


Den stora förändringen då man går över från teleåldern till datanätsåldern är att tjänsterna försvinner - eller snarare att de blir globala. Där en teleoperatör kunde sälja sina (lokala) tjänster så är det finito, slut. Det går inte att konkurrera med Google och andra globala jättar.

Det enda som blir kvar är nätoperatörens roll - att bygga nät och sälaj anslutningar till Internet.

Visst finns det kvar fossiler från teleåldern. Till exempel "triple play" är till två tredjedelar ett fossil, dvs. telefoni och TV. De försvinner då utvecklingen går framåt för de har inget med ÄKTA datanät att göra. TV på nätet är idag bara gammaldags kabel-TV som anpassats till datanätet. På samma sätt är ADSL en övergångsteknik som anpassats till det gamla kopparnätet och försvinner så småningom helt.

Visst kommer det i framtiden också att finnas riktigt lokala tjänster. Till exempel våra Hindersbysidor på Wordpress är mycket lokala. Men inte går det att ta betalt för dem ...

Som en "guru" påpekade för många år sedan: På Internet kommer allting att bli gratis eller nästan gratis. Så de gamla teleoperatörerna kommer alla att gå i konkurs då utvecklingen har gallrat bort fossilerna.

Kvar blir förstås media i bemärkelsen optisk fiberkabel (och radio) samt den elektronik som behövs. Lovisa telefon har fattat och bygger nu ut den här sidan - blir nätoperatör. Och en sådan behövs det alltid. Men oändligt mycket mindre än de nuvarande kolosserna.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 2 Aug 2011 08:07 - Editerad av: pdonner
Svara 


Jag tycker om dethär när man sätter in företeelser i ett utvecklingshistoriskt sammanhang. Det ger oss blick för sambanden. Man får också känsla för lagbundna tendenser. På dethär diskussionsforumet brukar vi också testa de djärvaste uttalandena genom motsägelse:

Nisse: Det går inte att konkurrera med Google och andra globala jättar.

Månne det inte går om 'tjänstens' innehåll är lokalt betingade. Bysamhället betjänas bäst av... byn. Så finns det väl också tjänster som fungerar bäst om resursen stöds i periferin. Triple Play försvinner när man möjliggör samma funktionalitet i lokalsamhällets växel. Och slutligen landar hela underlaget hemma hos användaren. Och då är vi framme vid det dumma nätet. Om två metoder producerar en och samma sak, så är en enklare lösning alltid bättre än den som är komplicerad. - Eller har jag förstått fel?

Visst kommer det i framtiden också att finnas riktigt lokala tjänster. Till exempel våra Hindersbysidor på Wordpress är mycket lokala. Men inte går det att ta betalt för dem ...

Just det. Och varför skall det nödvändigtvis finnas en inkomstlogik inbyggd i sådana värden som produceras för att gagna oss själva? En juristbov i gårdsbolaget förklarade en gång åt oss andra: "Den som inte förstår sig på pengarnas värde, förstår ingenting." Jag försökte - utan framgång - förklara att det visserligen också finns andra värden än de som går att konvertera till ett penningvärde.

Dethär är också ett slags talebani när man stirrar på inkomstlogiken utan att se den stora bilden. Under föregående decennium var våra ministerier som besatta av dethär med inkomstlogik. (Detta berör inte bara kommunikationsministeriet utan också t.ex. undervisningsministeriet.) Inkomstlogiken skulle alltid finnas med, också i sådana sammanhang där den inte var en del värdesättningen. Men så finns det också företagsverksamhet där man tydligen är specialister på att bygga produkter och inkomstlogik av just ingenting.

Guje pekade på en helt onödig tjänst som vi har i hungerlandet. Operatören har en produkt som kallas 'företagsabonemang'. Det låter ju fint, men aningen dumt om man inte har ett företag. Det fina hänger samman med prissättningen. För en WiMAX företagsanslutning skall man betala en tredjedel mer än vad hushållen betalar. I fiberåldern kostar det 400 euro mer med en fiberbaserad 100/100 företagsanslutning. Hur en sådan prissättning skall möjliggöra landsbygdens nya företag är och förblir en gåta.

Så vad är det man betalar för? När jag undervisar per videokonferens eller ringer ett SIP-telefonsamtal så ringer jag till ett eller flere nummer som i grund och botten alltid är ett IP-nummer. Det är OK säger operatören. Jaha säger jag, men hur är det om någon vill ringa mig? Jo då måste du ha en 'företagsanslutning'. Annars sitter jag med en telefon som aldrig ringer. Detdär var finurligt, sade Guje: De har lyckats göra IP-numret till en produkt. [Jo jo, jag vet nog att det finns olika sätt att kringgå problemet, men dethär var ett exempel på en onödig 'tjänst' som borde försvinna.]

Hur kommer vi ut ur trollcirceln? Har ni märkt hur otroligt snabbt våra elräkningar vuxit, precis som telebolagets räkningar? Man sade att det behövs nya atomkraftverk för att industrin och hushållen behöver energi. Men så visade det sig att när behovet är som störst så svänger industrin på elkopplingen och börjar sälja elektriciteten utomlands. Så då har vi mindre el just när den mest skulle behövas. Samtidigt blir hushållens räkningar ännu högre, trots att atomkraftverket skulle möjliggöra billigare el.

Vi blir av med dehär dumheterna om vi tillämpar en enklare logik. Om industri och hushåll behöver energi så skall de nya resurserna riktas dit. Det innebär att samhällsapparaten måste ingripa och säga att denhär inkomstlogiken som ni konstruerat är ett luftskepp, så lägg av med det. Samma är det med telebolagen. Om inte samhället vill sätta dem på plats, så kommer vi att fortfarande länge leva i inkomstlogikens och de onödiga tjänsternas tidevarv. Tyvärr är det industrin - i detta fall telebolagen - som styr utvecklingen av en del av det stagnerade finska samhället, någonting som förpassat oss till utvecklingens svansgrupp.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 2 Aug 2011 09:20
Svara 


Jag vet inte vad töntarna kallar det men jag kallar det maffiametoder och utpressning. Därför bör vi själva äga resurserna så långt det är möjligt - i det här fallet nätet. De lokala monopolen plockar pengar av oss och höjer priserna så länge vi betalar. Hur mycket som helst. Prissättning har ingenting med de verkliga kostnaderna att göra. Så jag vill sätta dem i kläm mellan vårt lokala nät och Internet. Därefter finns de inte mera för de behövs inte till nånting. Alla jävla "affärsmodeller" kan de stoppa där varken sol eller måne lyser. Alla "produkter" likaså. Det är fråga om maffians "försäkringar" och inget annat !

Vad vi behöver är grävaren och byggare och ett fåtal moderna nätoperatörer som sköter stomnätet. Allting annat är onödigt.

Och så behövs det en massa folk som sköter om folks datamaskiner och lär dem använda dem (ett tillfälligt behov för den äldre generationen - ungdomarna klarar sej själva).

Jag stöder alltså inte "moln"tjänster utan föredrar lokala system. Jag vill INTE ha mina program och min data nånstans i USA utan väl skyddat här hemma. Nätservrarna kollar jag noga så de hålls så nära oss som möjligt. Men det är inte fråga om geografin utan om nätets natur som gör det möjligt att använda tjänster som INTE är beroende av det lokala monopolet. Det så kallade "triple play" är en kvarleva från den tid då teleoperatören kunde ha monopol på alla tjänster. Men nu kan jag se på TV från TVkaista.fi och ha Cellip i Sverige som operatör för IP-telefonen. Det som saknas är ännu möjligheten att flytta det gamla telefonnumret vart som helst.

Regelverket lever ännu kvar på teletiden men det förnyas nog så småningom och blir bättre.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 4 Aug 2011 08:50
Svara 


"Jag stöder alltså inte "moln"tjänster utan föredrar lokala system. Jag vill INTE ha mina program och min data nånstans i USA utan väl skyddat här hemma."

Ett litet humoristikst inlägg.

Va de inte så förr i världen att man hade pengarna hemma i tryggt förvar, under madrassen eller dylikt.

Var har man pengarna idag????

Nisse
Medlem
# Skrivet: 4 Aug 2011 10:22
Svara 


Pengarna finns som bitar i nån datamaskin och existerar egentligen inte. Bara med präster (=ekonomer) som lurar i folk att de har något värde kan man upprätthålla en pengabaserad ekonomi - och vi ser just nu hur skakig den är egentligen.

Program och data är något helt annat. Det behövs inga präster och samhällelig överenskommelse för att de skall fungera. Däremot har de ett stort värde för en själv - och så kan de stjälas. I dagens Hbl finns en artikel om RAT - ett program som infekterat datamaskiner i 76 länder och som stjäl information. Varenda knapptryckning kan registreras. Det är en stat med enorma resurser som ligger bakom infektionen.

Hur mycket enklare är det inte för skurkarna att stjäla information om den läggs ut på nätet i något "moln" där säkerheten kan vara urusel. Det kan vi inte ens kontrollera. Men det behövs väl någon megaskandal förrän folk börjar dra öronen åt sej ifråga om "molnet" som enligt min mening är EXTREMT OSÄKERT.

Jag skulle aldrig lita på någon molntjänst som går att manipulera hur mycket som helst utan att vi vet om det. Att anlita molntjänster är ungefär som att hoppa ut i det okända.

Förstås kan man anlita molntjänster för helt oviktiga saker där det inte har någon betydelse ifall informationen stjäls eller resultaten är helt felaktiga. Det är upp till var och en att avgöra om man tar risken. Reklam om "säkerhet" bör tas som all annan reklam - mest är det överdrift eller helt enkelt lögn. Jag har jobbat med data sedan 1970 bland annat i en datacentral och i ett labb som sysslat med kryptering och vet hur osäkert det är. Säkra system finns inte helt enkelt. Däremot är det svårt för någon att komma åt information som jag har i en maskin som är bortkopplad från nätet.

Nätet är nog bra på många sätt men det är alltid fientlig mark. Man bör utgå ifrån att allting som rör sej på nätet eller är kopplat till nätet är offentligt och kan läsas eller manipuleras av hela världen. Så man skall bara koppla sådant till nätet som alla får läsa och manipulera hur som helst. Då är det OK.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 4 Aug 2011 10:52
Svara 


Men är inte internetbanken en form av molntjänst?

gmail, youtube osv.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 4 Aug 2011 11:20
Svara 


På sätt och vis. Som jag tidigare konstaterade så är det bara fråga om ett nytt modeord för gamla tjänster. Det nya är att man utvidgar det ganska ordentligt. Tanken är att program och data skall förvaras på annat håll än i den egna maskinen. Det är heller inget nytt alls - så fungerade Tekniska högskolans stora DEC-20 då jag började jobba på Räknecentralen. Och då mikrodatorena kom så hade vi samma diskussion om lokal/central som nu. Det var visserligen enklare att uppdatera programmen centralt men det ledde till en massa andra problem så mikrodatorerna vann stort på grund av flexibilitet och det faktum att labbena hade full kontroll over sina egna maskiner. De centrala stordatorerna försvann ganska snabbt.

Internetbanken är en ganska annorlunda sak eftersom pengarna i sej är en offentlig angelägenhet. Man kan inte ha pengar i sin egen maskin (åtminstone godkänner ingen annan deras värde). Gmail använder jag visserligen men bara som skräppostlåda, dvs. jag ger en tillfällig epostadress på gmail åt firmor och skumma bekanta medan jag håller den äkta epostlådan för en liten pålitlig krets. Ifråga om Google i allmänhet ser man också molnets problem. Google har kritiserats för att samla in data om brukarna och sälja den - och det vill jag inte vara med om då det gäller viktigare saker. Jag använder förstås Google för att söka information men bara sådan jag kan offentliggöra. Det är ungefär som att stå på en bergstopp och ropa ut frågor ...

Youtube och sociala media är jag skeptisk till - facebook är jag visserligen en ytterst passiv medlem i (på grund av Bondbloggen) men det har ju varit problem med att ungdomar sätter ut känslig information om sej själva i rent oförstånd. Man har t.o.m. varnat att de måste byta namn senare i livet ... Enligt min mening helt välgrundade varningar.

Som allt annat kan molntjänsterna vara bra - för vissa saker. Men just nu är det en hype att allting skall sättas på molnet och det vill jag starkt varna för. Sedan är det också ett problem att vissa firmor ser det som en möjlighet att plocka pengar av folk och därför understöder molnet och gör reklam (ofta felaktig) för det. Då är det firman som sitter på program och data och vi får bara betala. Man bör INTE göra sej beroende av sådana firmor !

Som med allt annat så är det inte fel på tekniken - men den måste tillämpas på rätt sätt. Så min tumregel är: Enbart offentliga saker på molnet.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 4 Aug 2011 18:14
Svara 


Jag har hittat stöd för bl.a. Nisses argument att "bara andelslagen kan bygga fiber billigt" på de mest auktoritativa håll. I klassikern "The End of Work" (1995 & 2004; se http://www.amazon.com/End-Work-Decline-Global-Post -Market/dp/0874778247 sida 238) skriver Jeremy Rifkin: "Now, however, that the public and commercial sectors are no longer capable of securing some of the fundamental needs of the people, the public has little choice but to begin looking out for itself, once again, by re-establishing viable communities as a buffer against both impersonal forces of the global market and increasingly weak and incompertent central government authorities."

I "The Economist", antagligen världens mest ansedda tidskrift i ekonomiska frågor, http://www.economist.com/node/18388864 hittar jag ställningstagandet att
"huge gains are to be achieved merely by bad governments copying what good governments do—such as planning ahead, backing winners and rewarding people for doing the right thing. With a smaller central core and much more competition for the provision of services, most governments could do the same for much less." och senare i samma artikel http://www.economist.com/node/18359942 " rather than merely accepting what the government offers, citizens will shape new services as they appear."

Guje
Medlem
# Skrivet: 7 Aug 2011 18:09 - Editerad av: Guje
Svara 


Passa er för molnet!

Ett gammalt ordspråk säger: "Lägg inte alla ägg i samma korg".

I molnet har man utvecklat tanken till att lägga alla ägg i andras korgar så att man inte ens vems korgen egentligen är. Ingen att fråga av ifall en korg nån gång försvinner!
Särskilt klokt är det knappast, men rätt hype:igt förstås.

Blanda inte heller in banktjänster i molntjänster. Bankerna har sina helt egna system och man kan hitta en ansvarperson för dem. Banksekretessen är inbakad i lagstiftningen och vi har bankinspektionen som följer med deras verksamhet. Såna saker existerar inte ens i drömmolnen.

Här i landet hade vi för några år sedan en sk. Lex-Nokia som kom till för att förhindra att arbetsgivare läser anställdas e-post. Samtidigt öppnar en massa finska arbetstagare e-post konto hos molntjänsten g-mail. Naivt att tro att nån Lex-Nokia skulle gälla g-mail. Nä - räkna kallt med att e-posten skannas av google så dom kan sälja kundkartor på diverse thingies dom hittar i SINA e-postar.

När det gäller dataintrång i just moln så säger jag bara "Sony".

http://lxnews.org/2011/06/10/sony-hacked-again-and -again/

Så ni vet vad Nisse talar om.


(...nu trådar vi igen en gång lite utanför ämnet...Men det är baaara roligt)

pdonner
Medlem
# Skrivet: 22 Aug 2011 12:41 - Editerad av: pdonner
Svara 


" title="

Jag har benat ut de flesta oklarheterna i kommunikationsministeriets diagram. Där är dock ett par rader som jag har lite svårt att förstå. Det är de två raderna (Jakobstadsnejdens Telefon Ab på 1510 euro och Anvia Oyj på 1990 euro), där telefonbolagets abonemangpris kan jämföras med det som nätandelslagen bjuder. Jag anar mig till att de låga prisen beror på en sund konkurrenssituation, men hur är det egentligen. Är de två telefonbolagsprisen låga pga en lokal nätandelslagskonkurrent eller har ni en bättre förklaring?

pdonner
Medlem
# Skrivet: 10 Sep 2011 08:58 - Editerad av: pdonner
Svara 


Vägkantsbygget är den nya trenden inom fiberbygge. Det börjar med ett par timmars möte i kommunens mötesrum. Tjänstemännen ritar rutter på sin karta. Det är lättast att dra strecken längs med vägarna och så kan man gärna glömma uppkopplingspunkterna för alla vet på förhand vem som kommer att vinna tävlingen.

Kartan skickas till landskapet som ställer till med 'offerttävling'. Tävlingens 'vinnare' gör avtal med bolagets egen fibernätsunderleverantör. Fibernätsentreprenören ritar en ruttplan som förverkligar skrivbordsplanen. Sedan dimpar ruttkartan ner i hushållets postlåda, och då kan gemene man första gången häpna över de fina planerna... och de dyra priserna.

Jag skrev en uppsats om byggverksamheten i Naapurinvaara projektområde i Sotkamo. Studien har kompletterats av lokalproducerad information. Sotkamo-tidningens reporter Pertti Granqvist bor på det stödberättigade området i Suovaara by. Såhär beskriver han i tidningen nummer 2.9.2011 vägkantsbygget i sitt grannskap:

Olen viimeisen kuukauden aikana seurannut valokuidun vetämistä Suovaarantien varteen. Kilometrejä 14. Tällä hetkellä liittyjiä kaksi. Ensimmäiset seitsemän kilometriä ilman ensimmäistäkään liittyjää. Kivikoita hakattiin rammerilla ainakin viikon verran. Muistona työmaasta on tien varressa louhittuja kiviä kuin Salpalinjalla panssariesteitä.

Vill ni bilda er en uppfattning om detta bygge så kan ni slå upp på Eniros kartta med sökorden 'Suovaarantie, Sotkamo'. Det är den horisontala delen av Suovaarantie som Granqvist uppenbarligen talar om. Varför i all världen måste man bygga en 7 km linje mellan Sipolankylä och Suovaara om där inte finns en enda abonnent? Antagligen därför att planeraren aldrig besökt Suovaara by. Granqvist bor själv mittemot Mikkosenmäki, men dit kommer man ju från öster utan att bygga genom ödemarken.

Dethär är Kaisanets projekt och byggarbetet handhas av Eltel. Det är nog ganska konstigt att Eltels yrkeskunniga fiberbyggare bygger dylika linjer. Men gör man det, så skall man inte undra att anslutningen kan kosta upp till 12650 euro plus den dyra månadsavgiften. Telebolagens vägkantsbyggen blir dyra för landsbygdens invånare. Det fantastiska är att Pertti tycks ha klarsyn på arbetsprocessen, trots att han inte fått medverka i planeringen:

Valokuitua kaikille-hanketta toteutettaessa tapahtui yksi paha virhe. Ensiksi piirrettiin runkolinjat. Sitten ryhdyttiin kyselemään mahdollisia liittyjiä. Samaan aikaan aloitettiin kaapelien upottaminen kyläteiden ojiin.

Ensiksi olisi pitänyt selvittää liittyjät. Sitten tehdä päätös runkolinjoista. Sitten aloittaa työt. Töppäilyn takia todella nopeaa yhteyttä tarvitsevat joutuvat maksamaan maltaita valokuidusta. Töppäilyn takia valokuitua on vedetty ja tullaan vetämään turhaan asumattomia salomaita halkovien teiden varsiin. Valtion, kuntien, operaattorin ja kuluttajien rahaa sananmukaisesti upotetaan soistuneisiin ojiin. Tai hakataan iskuvasaroiden avulla kivisiin rinteisiin.


Det Granqvist säger är att statens marknadsdrivna (läs: telebolagens) Top-Down -bygge borde ersättas av LEADER-metoden, det vill säga ett arbete som från första början engagerar byborna i nätverksbygget. Man bör istället jobba nerifrån-uppåt. Pertti betonar också att man förbigått lokalkunskap i geografi och grävarbete. Många av forumets läsare vet vad det kan kosta att ta sig med tryckluftshammare igenom bergsklacken.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 10 Sep 2011 09:45 - Editerad av: Nisse
Svara 


Det är inte bara i Kajanaland som det går till på det sättet. De flesta större operatörer är vana vid att bygga dyrt - eller åtminstone strunta i om det blir dyrt. Abonnenten betalar ju.

Då man bygger byanät tillsammans med byaborna så funderar de minsann grundligt på hur det går bäst att gräva ned kabeln förmånligt. De måste ju betala den.

Det är helt riktigt att det nuvarande uppifrån styrda projektet leder till svinaktigt dyra nätanslutningar. Om det nu alls blir nånting ...

Nisse
Medlem
# Skrivet: 5 Maj 2012 14:52
Svara 


Den 3.5 2012 kände sej regeringen tvungen att göra ett principbeslut att hålla fast vid den förra regeringens beslut av den 4 december 2008 - alltså 100 Mbit/s år 2015 åt alla (nåja, nästan alla ...).

Intressant att de måste göra ett sådant beslut - kanske för att det inte ser ut att gå framåt alls med det förra beslutet ?

http://www.lvm.fi/web/fi/viestinta/uutinen//-/view /4108919

Nisse
Medlem
# Skrivet: 9 Maj 2012 08:45
Svara 


Pressmeddelandet om principbeslutet på svenska:

http://www.lvm.fi/web/sv/pressmeddelande/-/view/41 09084

Stödet via landskapen upphör ! Det är inte en dag för tidigt. Som jag redan från början påpekade så är de i de flesta fall totalt inkompetenta. Nu erkänner regeringen indirekt att det var ett stort misstag.

"Utdelningen av stöd enligt landskap upphör, för att medlen ska kunna allokeras till platser där det finns ett verkligt behov. Investeringsfinansieringen av små teleföretag, t.ex. andelslag, och kapitalfinansieringen av nya aktörer underlättas."

Det låter ju bra men man har blivit så misstänksam mot politikerspråket att man undrar vad det nu sedan innebär. Fortsätter byråkratin med sin extremt långsamma och krångliga process ?

"Regeringen vill också främja en kostnadseffektiv utbyggnad av bredbandet. Därför revideras landsvägslagen, banlagen och lagen om enskilda vägar så att bredbandskablarna i fortsättningen kan integreras i trafikinfrastrukturen på det sätt som är förmånligast med tanke på helheten.

Dessutom främjas ibruktagandet av nya, förmånligare grävmetoder genom att uppdatera de anvisningar för kabelläggning som kommunerna använder."

Det är ju bra om de sätter press på kommunerna för vissa har varit väldigt krångliga. Vi har haft ett undantag i Lappträsk som understött samförläggandet mycket bra. Det är inte lika bra på annat håll. Fast jag misstänker att det närmast är fråga om att plocka bort direkta förbud mot samförläggning. Vägen till effektivt grävande är nog lång ännu.

Intressant är också följande stycke:

"I stället för anslutningar som hör till de samhällsomfattande tjänsterna erbjuder företagen ofta kommersiella bredbandsanslutningar, som inte omfattas av samma kvalitetskrav som de samhällsomfattande tjänsterna. En anslutning som marknadsförs som snabbare, kan i själva verket tidvis fungera långsammare än en anslutning som hör till de samhällsomfattande tjänsterna och vars största variationsintervall bestäms i lagen. "

Hur skall en stackars vanlig människa kunna skilja mellan de anslutningar som är "samhällstjänst" och de som inte är ? Det borde komma samma kvalitetskrav på alla anslutningar utan undantag ! Reklamens skitprat borde stoppas fullständigt.

Att regeringen "håller fast" vid 100 Mbit/s år 2015 är förresten samma smörja som reklamen. Alla vet att det är omöjligt och inte blir till nånting med nuvarande system. Om de skall hinna till målet i verkligheten så måste nationell nödsituation utropas, all tillgänglig utrustning rekvireras, armén sättas in och alla tvingas att gräva kabel. Så det är bara tomma "principbeslut" utan större inverkan på nånting.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 13 Maj 2012 09:34 - Editerad av: pdonner
Svara 


Jag skrev i aningen mildare ordalag en artikel om regeringens ställningstagande på den nyss 'publicerade' tvåspråkiga fiberbyggarens handbok.

Kunde du omarbeta ovanstående artikel och införa den i handbokens svenska upplaga? Spalten heter 'politik'.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 27 Jun 2012 19:41
Svara 


Landskapsförbunden spelar nog fortsättnings en viktig roll. Det som förändrats är att pengarna ej mera är bundna till förbunden. Tidigare hade vi en egen kvot.

Nedan några exempel som nog är ett reslutat av olika landskapsförbunds aktivitet.



http://www.savonkuitu.fi/

http://www.avoinkuitu.fi/


http://www.keskisuomi.fi/tiedotteet/883/laajakaist ahanke_etenee_keski-suomessa
http://www.kuuskaista.fi/weboost.php?sivu=tiedosto &t=2&url=kuuskaista_tabloidoenh&type=html


http://www.rtvonetti.fi/3

http://www.olka.fi/

http://www.kylakuitu.fi/etusivu

http://www.kairankuitu.fi/

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 14 Sep 2012 09:10
Svara 


Hur en utommstående konsult ser på Finland hittar ni på:

http://www.buddeblog.com.au/frompaulsdesk/finlands -800mhz-auction-promises-national-lte-coverage-by- 2019/?r=70 och
http://www.budde.com.au/Research/Finland-Telecoms- IP-Networks-Digital-Media-and-Forecasts.html#execs ummary
Bl.a. ska LTE nå 99% av befolkningen år 2019!

pdonner
Medlem
# Skrivet: 19 Sep 2012 11:03 - Editerad av: pdonner
Svara 


Så var det också med WiMAX:en i vårt område, då offerttävlingen utfördes. Det skulle bli 100 % täckning. Realvärlden blev en annan. Lika sorgligt blev det också med den "landsomfattande" @450 förmedlingen. Skickliga är de underhandlingsproffs, när de alltid lyckas slingra sig ur sitt ansvar.

Jag undrar: Månne det inte blir ganska dyrt att bygga LTE-antenner för 99% av befolkningen?

Och en annan fråga: Hur är det Gunnulf, är det faktiskt så att "The frequency coordination agreement reached between Finland and Russia in 2011 enables Finland to use the 800MHz band for LTE, fast-tracking mobile broadband to rural areas." Jag förstod att Ryssland tvärtom krävde att man skulle upprätta en (oskäligt?) bred tyst zon och naturligtvis bor vi just där.

Trådlöst är dock alltid trådlöst. Föredragshållaren i gårdagens informationsmöte hade en skojig metafor: Mobilkommunikation är ok, men vem vill bo campingvagnen året runt, när man kan vistas i ett egnahemshus.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 24 Sep 2012 08:58
Svara 


Här sitter man med hälften otröskat och det bara regnar ...

Snart börjar det dra ihop sej till avgörande ifråga om regeringens planer på 100 Mbit/s åt (nästan) alla år 2015. Kanske de ännu ett år kan låtsas att allting går bra men senast om ett år börjar det bli panik. I praktiken har nämligen ingenting hänt. De små pilotprojekt de fått till stånd är ungefär en droppe i havet om man ser till helheten.

Ministern ber en bön att 4G skall lösa alla problem - eller åtminstone skjuta upp dem tills hon inte mera har ansvar för eländet. Hon blir knappast bönhörd. Jag har följt med 4G i Sverige ganska grundligt den senaste tiden och det kommer allt mer rapporter om att 4G ibland är långsamt - riktigt långsamt med nån ynka Mbit/s. I vissa fall så går folk tillbaka till 3G eftersom det är mycket snabbare. Så mycket för den önskedrömmen. Det behövs tydligen en ny generation 4G-grunkor innan det börjar fungera hyfsat. Och problemen med kapacitetsbrist blir man inte av med i något skede.

På tal om antenner så behöver 4G på landsbygden två stora riktantenner som skall placeras högt och långt från varandra. Om inte operatörerna bygger basstationer med några hundra meters mellanrum - och det gör de inte.

Snart börjar väl jakten på skyldiga till att det gick åt helvete med det snabba datanätet i Finland. Inte får vi något nät med det heller så fortfarande gäller att bygga själv eller vara utan.

Guje
Medlem
# Skrivet: 8 Okt 2012 14:10 - Editerad av: Guje
Svara 


Det material jag visade på Landsbygdsriksdagen 2012 var rätt digert - allför digert med tanke på de överföringshastigheter det här forumet förfogar över.

http://bredband.selfip.net/forum/index.php?action= vthread&forum=4&topic=638&page=0#msg300733


En av de mer intressanta powerpoint-sidorna var tidsplanen över hur vårt statliga bredbandsstöd - mot förmodan -kom till.
En likadan rumba vill jag inte gå igenom flera gånger!


Behandlingen av statsstödet Bredband 2015

4.12.2008 Bredband 2015 startar
2.11.2009 Raseborg preliminärt med om att ge stöd
18.8.2010 Nylands förbund begär in anbud senast 30.9.2010, tid 6 veckor
29.9.2010 Anbud lämnas in till Nylands förbund
29.9.2010 Raseborg stöder med max 115 000€
2.11.2010 Nylands förbund godkänner Optostarts anbud
2.5.2011 Raseborgs stad höjer sitt max stöd till 143 000€
22.8.2011 Raseborgs stad besluter att gå med i projektet, med förbehåll
26.9.2011 Ansökan om stöd till kommunikationsverket lämnas in
23.11.2011 Kick-off möte – inga tilläggsfrågor till Optowest, stödbeslut Q1, 2012
11.1.2012 Liten tilläggsfråga, besvaras omedelbart av Optowest
13.2.2012 Liten tilläggsfråga, besvaras omedelbart av Optowest
15.3.2012 Liten tilläggsfråga, besvaras omedelbart av Optowest
31.3.2012 Den utlovade tidsfristen för stödbeslutet går ut
1.4.2012 Vi börjar ta in 2 800€ av hushåll som skall få fiber ännu i år 2012
4.4.2012 Förslag till stödbeslut från kom.verket anländer
20.4.2012 Stora tilläggsfrågor skall besvaras av Optowest, vår jurist ringer upp kom.verket
18.5.2012 Kom.verkets jurist meddelar om interna oklarheter, vi måste vänta ytterligare
18.5.2012 Upplyser kom.verket om att vi måste skjuta upp projektet till 2013
18.5.2012 Kom.verket meddelar att de behandlar vårt ärende i brådskade ordning
6.6.2012 Stödbeslutet klart, men 128 000€ i stället för 143 000€
8.6.2012 Tidsfristen för vår egen offertförfrågan från entreprenörer går ut. Upphandling börjar.
31.7.2012 Avtal skrivna och plogningen kan inledas längs Bromarvvägen. Om någon vecka ny asfalt, efter det kan vi inte dra fiber längs vägen förrän i nästa år.

Det var nära ögat att projektet flyttades fram ännu 1 år!


Att vi inte får fullt stöd berodde bl.a. på följande två saker:

1) Ett hus hade fått fasta boare efter att vår ansökan lämnades in. Deras hus ligger 50 m på fel sida om stödgränsen. Hade vi ritat stödgränsen med en tjockare penna hade ders hus legat på gränsen. Nu blir det dyrare att dra fiber till huset i ett senare skede. Det spelar ingen roll att stödlagen förutsätter att man skall dra stomkabeln på det fördelaktigaste sättet.

2) Enligt kom.verket. behöver stomkabeln bara två fiber - inte 24 som vi planerat och som kom.verket. uttryggligen sagt i sina dimensioneringsdirektiv. I ett av fallen kommer hushållen att göra av med så många fiber att där bara blir två fiber kvar till stomkabeln. Vill nån ytterligre ha ett hus i området anslutet är vår statsstödda fiberkapaciet slut.
I stödlagen säger man att det skall sättas ner tillräckligt med fiber för att tillgodose framtida behov.

Guje
Medlem
# Skrivet: 8 Okt 2012 14:34 - Editerad av: Guje
Svara 


I tiden anmäldes det ca. 800 projekt som ville vara med i Bredband 2015.

Idag, när halva tiden har gått har 16 projekt beviljats stöd.

Rapporten om hur pilotprojekten utföll lär vara hemligstämplad.

Anders_B
Medlem
# Skrivet: 5 Nov 2012 19:56
Svara 


Vad är åsikterna om det här då?
http://arstechnica.com/business/2012/10/finland-pl an-for-universal-100mbps-service-by-2015-on-track/

Nisse
Medlem
# Skrivet: 5 Nov 2012 20:14
Svara 


Alldeles normala lögner från ministeriet. De är experter på ETT område och det är desinformation. Under åren lopp har vi sett de mest fantastiska påståenden från ministeriet börjandes med att "nästan alla kommuner har redan fiberkabel" från år 2000.

Sedan kan de ju försöka definiera "on track" - att det var meningen från början att det inte skulle gå snabbare. Men inte är det många som fått 100 Mbit/s år 2015 inte.

Guje
Medlem
# Skrivet: 6 Nov 2012 23:11 - Editerad av: Guje
Svara 


Bifogar ministeriets rapport som redan år 2000 säger att 95% av befolkningen ligger någon kilometer från fiber. Den resterande delen På 5% når man dessutom enkelt med radiolänkar - säger dom.

I början av texten finns ett sammandrag på finska, engelska och svenska. Tyvärr är de snaskigaste detaljerna bara på finska, som att det är peanuts för de finska teleoperatörerna att erbjuda 50 Mbps I koppartrådar.

http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?fold erId=121398&name=DLFE-4013.pdf&title=Laajakaista+k aikille?+Tekniset+ja+taloudelliset+edellytykset+Su omessa.+Liikenne-+ja+viestintäministeriön+julkaisu ja+41/2000.

Nu, 12 år senare säger dom att bara 86% ligger någon kilometer från fiber. Så egentligen har vi gått 9% bakåt de senaste åren.
Lägg också märke till att de uppskattade %-erna för år 2015 anges med en decimals noggrannhet - precis som om man i Finland skulle ha koll på läget.

Så här har man alltid slagit blådunster i folk här i Finland. Men ingen i det här landet tror på sifrorna längre. Utomlands börjar tvivlet också synas.

Förra veckan var lite pinsam för komunikationsministeriet då vårt regionnäts förbund höll seminarium för fibereliten här i landet. Ministeriets representant fick inleda och berättade att Finland ligger i täten för bredbandsutvecklingen i världen.

Nästa talare kom från EU:s FTTH Council med färsk statistik som visar att Finland ligger efter de forna Öststaterna.

Att Parantainen som basar för finska Bredband 2015 själv berömmer projektet är förståeligt. Han har ju lön för att försöka hålla fasaden uppe. Av de 800 som i början var intresserade av projekt var det inte ens 20 som hade fått ett stödbeslut då mer än halva tiden gått.

Guje
Medlem
# Skrivet: 7 Nov 2012 11:25 - Editerad av: Guje
Svara 


Det har hela tiden varit Finlands strategi att låta marknaden sköta bredbandsfrågorna. Allt sedan the very beginning på 1990-talet. Vi hade två guldkalvar. Den ena var Nokia, den andra skulle bli Sonera....

Hur den finska strategin funkade ser vi idag. Från att för 10 år sedan ha legat bland de främsta (JO, det finns OECD-siffror på det!) tillsammans med Sverige, så ligger vi idag efter bl.a. Ukraina.

Kanske borde dethär ha varit en sak för handels- och industriminisetriet och INTE kommunikationsminiseriet. I stället för att satsa på Finlands konkurrenskraft så valde man att satsa på enskilda företags konkurrenskraft.

Beskrivande är hur Sonera fick ta över statens (Televerkets) fiberkablar så där bara och hur det betalades 3 miljarder mark i stöd till bolaget då UMTS-affärerna misslyckades i Tyskland.

Hallituksen talouspoliittinen ministeriövaliokunta päätti 22.10.2001 valtion osallistumisesta Soneran uusantiin. Valtio joutui rahoittamaan Soneraa lokakuun 2001 uusannissa 3,1 miljardilla markalla. Loput 3 miljardia kerättiin markkinoilta. Muuta vaihtoehtoa ei konkurssia lukuun ottamatta ollut.
http://je.org/id/kirjat/sonera/1138120160988708.ht ml

dvs. staten satsade 500 miljoner dåtidens euro i ett konkursfärdigt Sonera. Jämför detta med dagens bredbandsstöd på 66 miljoner. Ett stöd som egentligen också var riktat till de stora teleoperatörerna. Intresset på det hållet var = 0 eftersom det samtidigt hade betytt att konkurrenterna hade kommit in i nätet. Såna nät satsar inget monopol på. OCh inte var pengarna riktade till små fiberbyggare heller, eftersom byråkratin tar kål på den möjligheten.


Så att, den finska satsningen på "marknadskrafterna" har kört den finska konkurrenskraften i botten. I dethär landet kan vi varken konsumera eller producera e-tjänster på samma nivå som tex. i Sverige eller Ukraina.

Något som åtminstone vi pyttesmå fiberbyggare försöker råda bot på i våra utkantsbyar. Vi skulle behöva statens hjälp - men tills vidare har den inte funnits där!

Nisse
Medlem
# Skrivet: 9 Nov 2012 06:38
Svara 


Hälsningar från Hundra mega projektets avslutningsseminarium i Lahtis. Det var intressant att jämföra med de första seminarierna för över tio år sedan. Det var inte mera frågan om huruvida man behöver fiber eller inte utan hur man skulle få det. Men visst klagades det över att 4G-propagandan ställer till med problem. Fortfarande finns det många som inte fattar att frekvenser är en resurs som snart tar slut och att 4G inte hjälper ett dyft.

Det som Guje skrev ovan kom också fram i Lahtis. Flera var bekymrade över hur Finland bli allt mer efter i utbyggnaden av fiberanslutningar och regeringens projekt är en droppe i oceanen. Det dödförklarades utan att någon sa emot.

Det behövs HELT nya tag för att förbättra situationen.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 9 Nov 2012 20:56
Svara 


Eftersom Guje 6.11.12 hänvisar till Trafikministeriets rapport vill jag bekräfta att jag i dåvarande egenskap av VD för konsultföretaget Omnitele i allra högsta grad hör till syltfabriken och bara kan garantera att Omnitele inte uppfunnit några siffror, utan uppskattningen att 95% av finländarna bor inom 5 km från närmaste fiberanslutningspunkt är baserad på vad operatörerna hävdade år 2000.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 9 Nov 2012 21:18
Svara 


Var det faktiskt ANSLUTNINGSPUNKT som de påstod ? Jag kan ännu tro att det fanns fiberkabel men anslutningspunkterna var egentligen begränsade till telefoncentralerna på den tiden.

Å andra sidan ser vi här hur man kan "tänja" på sanningen. Av alla dessa finländare så fick troligen INGEN en anslutning från dessa punkter. Operatörerna nekade inte ansluta dem men satte priset till 38000 euro vilket ju ipraktiken förstås var detsamma som att neka. Siffran 38000 fick jag höra i går på seminariet i Lahtis.

Vad vi har är extremt drivna lögnare som är experter på att ljuga - för något annat kan man inte kalla ett så stort "tänjande" av sanningen.

Den enda riktiga siffran är hur många finländare som har en verklig möjlighet att få en fiberanslutning för under 3000 euro inom ett år. Jag misstänker siffran skulle bli mycket låg.

Kolla in FTTH Europes lista från juli 2012. Finland är på nästsista plats (21:a) i Europa då det gäller fiber till hushållen. Bara Tjeckien är sämre. Det är ju inte alls förvånande för en som följt med eländet.

Politikerna pratar om att Finland skall var "världsledande". Inte under att pollitikerföraktet bara ökar. Bredband 2015 börjar bli ett blodigt skämt ...

Guje
Medlem
# Skrivet: 9 Nov 2012 23:57 - Editerad av: Guje
Svara 


Precis som Gunnulf säger: Ministeriets officiella siffror kommer direkt från operatörerna. Det är operatörerna som dikterat vad ministeriet skall säga och tycka! Nån kritisk granskning av materialet finns inte.

Intressant med tanke på varifrån den där 95%:en kommit. Den som fortfarande spökar i Bredband 2015.


Tom. ordalydelsen är nästa lika nu som då:

2000:

"95% av befolkningen är bosatt inom några kilometers avstånd från den närmaste optiska kabeln."

(Att "några kilometer" betydde 5km visste jag inte. I rapporten talar man bara om "några kilometer".)

Sid 19: Suomalaisista on jo noin 95 % valokaapelilla toteutettujen runko- ja alueverkkojen piirissä =
muutaman kilometrin säteellä valokaapelista.

Sid 21: Valokaapeli ulottuu jo tänään lähes 95 %:iin Suomen 460 kunnasta, joissa asuu noin
99 % maan väestöstä.

Sid 23, sista stycket:

"Suurin osa kotitalouksista ja yrityksistä on alle 2 km päässä keskuksesta/keskittimestä ja
jopa 98 % on alle 6 km päässä. Eräiden arvioiden mukaan nykyisellä tilaajaverkolla
voidaan tarjota jopa 6 Mbps siirtonopeus yli 90 %:lle kotitalouksista asentamalla xDSL
laitteet tilaajajohdon molempiin päihin. Kapasiteettitarpeen kasvaessa operaattorit ovat
varautuneet viemään aktiivilaitteita kaapelijakamoihin, jolloin etäisyys tilaajalle lyhenee
merkittävästi ja siirtonopeudet voidaan kasvattaa jopa 20-50 Mbps:iin."


Där fick vi bla. in den där 2 kilometern. Och att det inte är problem att få fart på koppartrådarna.

Det som står i referatets tredje stycke från år 2000 har varit Finlands defacto strategi till dags dato:

"Med tanke på hur snabbt de olika tekniska lösningarna utvecklas är det inte förnuftigt
att nu bygga anslutningsnät enbart med optisk kablar."





År 2015

Saxat från kom.ministeriets sida: http://www.lvm.fi/web/sv/bredband

"Regeringens målsättning är att praktiskt taget alla permanenta bostäder samt företagens och den offentliga förvaltningens verksamhetsställen (över 99 procent av befolkningen) före utgången av år 2015 ska ha tillgång till ett optiskt fibernät eller kabelnät med hastigheten 100 megabit/sekund inom ett avstånd på högst två kilometer.

I tätorter förväntas teleföretagen bygga ut de snabba förbindelserna på marknadsvillkor. På detta sätt nås 95 procent av befolkningen. För att täckningen ska höjas från denna nivå till över 99 procent krävs det att snabba förbindelser byggs ut till cirka 130 000 hushåll i glesbygden och för detta ändamål måste också offentlig finansiering användas."


Märker ni hur man bollar med samma begrepp och siffror som för 12 år sedan?

Nisse är inte alls ute och cyklar när han ondgör sig över ministeriets desinformation som strävar till att ge en bättre bild av Finland än vad vi är förjänta av.

Citat hämtat från det finska kommunikationsministeriets websida - alldeles nyss den 9.11.2012 kl 23:54:

"Internationellt sett förutsätter bredband i allmänhet en dataöverföringshastighet på minst 256 kilobit per sekund. I Finland är den vanligaste överföringshastigheten 10 megabit per sekund."

Som om man ute i världen skulle anse att 0,25 Mbps skulle vara bredband och att Finland kör med överlägset 10 Mbps!!!

Såhär såg statistiken ut för 12 år sedan:

Finland fiberstatistik år 2000
Läget i Finland år 2000

Märker ni nån skillnad mellan nu och då?

Jag ser en skillnad - idag är fibertäckningen lägre, bara 86% mot 95% för 12 år sedan. Om man får tro kommunikationsministeriet - men vem gör nu det?

Nisse
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 00:12
Svara 


Om man läser rapporterna som fan läser bibeln (och det bör man göra) så talas det inte om "anslutningspunkter" utan bara om "fiberkabel". Det är ju värdelöst att bo "nära en kabel" för det går i praktiken inte att få anslutning till den.

Märk väl att regeringens målsättning är formulerad så att folk inte alls behöver få anslutningar utan ENBART att skall "ha tillgång till". Och det kan betyda vad som helst - vilket det också gör.

Summa summarum så har alla blivit dragna vid näsan alldeles fruktansvärt. År 2015 räcker ministeriet långnäsa åt oss och säjer att visst finns det kabel inom 2 km avstånd nu, he-he-he ...

Finland förlorar på lurendrejeriet och blir alltmer efter i utvecklingen. Skurkarna på ministeriet går i pension och struntar blankt i att allt går i putten så länge de får sin pension.

Och så "förväntas teleföretagen bygga ut ... på marknadsvillkor". Det betyder i klartext att de inte alls behöver bygga ut - det finns ju ingen efterfrågan ...

Och Finland blir bara alltmer efter i utvecklingen.

Guje
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 09:39 - Editerad av: Guje
Svara 


Nisse: "Och Finland blir bara alltmer efter i utvecklingen."

Kolla in de blå staplarna (=FTTH=fiber hem) för Sverige, Ukraina och Finland! Alarmerande med tanke på Finlands konkurrenskraft på den internationella arenan. Vi kan varken konsumera eller producera e-tjänster så som dom främsta länderna gör.

http://www.ftthcouncil.eu/home/latest-news/spain-a nd-luxembourg-join-leading-ftth-economies?news_id= 3402&back=/home

FTTH Council EU, Fiberstatistik 2012
FTTH Council EU: Fiberstatistik 2012



PS. Men var finns Tyskland och England?

Guje
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 10:55 - Editerad av: Guje
Svara 


Här är Ficoras versioner av sanningen:
http://www.ficora.fi/attachments/suomimq/6BBFvbwCn /Markkinakatsaus_6_2012.pdf

http://www.ficora.fi/attachments/68GJKRxmx/Viestin tamarkkinat_Suomessa_vuosikatsaus2011.pdf



Enligt de här rapporterna är fiberanslutningarna 2% av alla FASTA anslutningar. Men ändå är 7% sådana anslutnigar som ger minst 100Mbps!? Flera på samma linje eller...?

Förhålllandet mellan fasta och trådlösa bredbandsanslutningar hittade jag inte. Men det lär finnas närmare 9 miljoner trådlösa anslutningar som i princip kan användas till bredband.

Det finns ca. 2.5 miljoner hushåll i Finland. Nu finns det 30 000 fiberanslutnigar. Med de siffrorna blir fiberpenetrationen alltså 1.2%.

Ställ detta i relation att år 2015 siktar Finland på att 99% av befolkningen skall ha minst 100Mbps till sitt förfogande. Symmetrikst dessutom - ingeting annat än fiber klarar sånt!

Enligt Ficora ligger vi på 86%:s nivå idag.

Vad talar vi om? Hur hamnade vi här?


PS. Nån som hittar mokkula/"dinglå" statistik?

Vårt land kryllar ju av kvasibredband på 3G och 4G.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 11:07
Svara 


Tyskland och Engalnd har under 0,05 % fiber och är därför inte med (bara de som är över 1 %). Kanske ministeriet därför tycker att inte vi heller behöver fiber ... Men om ett antal år får vi se hur det ser ut. Infrastruktur påverkar ekonomin först på långs ikt och det är nånting som idioterna i det här landet inte kan se. Vi har inte bara kvartalskapitalister utan också kvartalspolitiker som inte ser längre än näsan är lång. (Kolla annars in att Sverige också börjar tappa fart - det har varit en hel del kritik i Sverige också vilket inte alls förvänar för där har regeringen inte heller gjort nånting sedan år 2000. Men de kom åtminstone igång.)

Vi hamnade i det här eländet därför att vi har fullt med marknadstalibaner. För dem är marknaden heligare än koranen. Skit i att Afganistan - jag menar Finland - blir efter i utvecklingen så länge vi håller oss till den rena religionen. Marknaden skall sköta utbyggnaden - även om den inte gör det.

Sydkorea och Kina och Australien bryr sej däremot inte ett smack om nån renlärig marknadsreligion utan bygger fiber med full fart och ger en massa statspengar till det. De kommer nog tillbaka då ekonomin tar fart. Nokia är redan på god väg att flytta till Kina.

Guje
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 11:15
Svara 


Månne Hartwig Tauber, Director General of FTTH Council Europe läser våra inlägg här på forum?

I slutet av deras senaste text står det:

"Key countries absent from the ranking may miss out on their chance to build a sustainable future for their citizens", states Hartwig Tauber, Director General of FTTH Council Europe. "Additional efforts are required to ensure Europe reaches the Digital Agenda 2020 broadband targets. The decision to invest in FTTH - the only future-proof solution - needs to be made today."

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 11:20
Svara 


Min minnesbild av Omniteles fiberraport sedan tolv år tillbaka är uttryckligen fiberANSLUTNINGSPUNKTER och 5 KM. Men se på fan, jag har inte tidigare noterat att språkversionerna har olika innehåll! Här saxar jag några avsnitt [med kommentarer]:
.
Summary:
Based on operator survey, it is estimated that 95 % of population is already living within an ACCESS distance of a few kilometres from a fibre cable.
Referat:
Enligt uppgifter från teleoperatörerna är 95% av befolkningen bosatt inom några kilometers avstånd från den närmaste optiska KABELN.
.
S, 20 p 2.1:
Suuressa osassa Suomen kuntia perinteinen puhelinverkko muodostaa rungon tuleville
laajakaistapalveluille: keskitin on alueverkon ja liityntäverkon liitäntäpisteessä ja tilaajat
ovat yleensä muutaman kilometrin säteellä keskittimestä/keskuksesta, tilaajajohdon
keskipituuden ollessa 2,3 km. [Detta betyder att man bara behöver vänta på att telefoncentralen/koncentratorn matas via optisk kabel, för att abonnenterna i MEDELTAL ska ha 2,3 km till anslutningspunkten.]
,
Sid 22 p 2.3:
Kaupungeissa KAIKKI taajamat (keskukset ja keskittimet) on liitetty valokaapeleilla toisiinsa, joten kaikki tilaajat ovat muutaman kilometrin säteellä valokaapeliliitännästä. [Men får man koppla in sig?]
.
s.23 p. 2.4
Suurin osa kotitalouksista ja yrityksistä on alle 2 km päässä keskuksesta/keskittimestä ja
jopa 98 % on alle 6 km päässä. [På grund av koppartrådens fysikaliska egenskaper undviker telefonbolagen matarsträckor över 5 km.]
.
s. 41 p. 4
Valokaapelilla toteutetun runkoverkon ulottaminen puuttuviin kuntiin maksaisi noin
200 miljoonaa mk ja vastaavasti valokaapelilla toteutetun alueverkon ulottaminen
pienimpiinkin taajamiin (keskuksiin/keskittimiin) noin miljardi markkaa, mutta valokaapelin
ulottaminen jokaiseen yritykseen ja kotiin maksaisi arviolta 20 miljardia mk. [Detta betyder att man mycket väl kan lita på "marknadskrafterna" skall bygga stomnät och distributionsnät till praktiskt taget alla tätorter (inklusive Liljendal), därför att telefonbolagen själva behöver det. Men ABBONNENTlinjerna och distributionskablarna inom byarna kostar 19 miljarder mark! Tala om missriktad stödpolitik!]

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 11:43
Svara 


Guje hänvisar till Ficoras rapporter. Men denna graf är ännu mer dramatisk:

http://www.ficom.fi/ict/i_facts10.html

Cisco tror att den mobila datatrafiken ska fortsätta att fördubblas varje år och att vi i världen ca år 2020 har 50 miljarder "mobile devices". Hur jag än räknar, får jag inte radiospektret att räcka till. Så visst behöver basstationerna fiber...!

Nisse
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 12:03
Svara 


Tyvärr har man under de senaste 12 åren allt mer börjat tvivla på att tjänstemännen och politikerna är riktigt kloka. Och det är så lätt att locka in dem i varenda återvändsgränd - de lär sej aldrig. Koppartrådsnätet rivs nu och inte lär det ta många år innan det trådlösa nätet helt uppenbart (också för politikerna) är oanvändbart. Nu undrar man bara vad mer de kan hitta på innan de till sist måste bygga fibernät i alla fall ? Vad är nästa återvändsgränd ?

Ifråga om stöd så är jag allt mer emot dem. De bara bromsar utvecklingen. Då det tar fyra år innan beviljade stöd betalas ut och tjänstemännen sitter och jävlas med små andelslag i månader och år så kan man ifrågasätta dessa "stöd". Lånegarantier skulle vara betydligt bättre stöd - förutsatt att de beviljas direkt utan det nuvarande jävelnskapet.

Europa börjar snart vara illa ute på många områden. Snart börjar det bli nödvändigt att byta riktning. Men det sker knappast förrän katastrofen är ett faktum. Om det ens då sker förändringar - ett scenario är att man då bara börjar söka syndabockar i stället för att ändra på riktningen ...

Tyvärr kan vi nog avskriva regeringen och staten i fibernätsbyggandet (liksom de stora operatörerna). Det här går tydligen den svåra vägen med små byanät som långsamt byggs ut. Men vi kan åtminstone hjälpa varandra - i stället för att slösa krafter på hopplösa politiker och hopplös byråkrati.

Guje
Medlem
# Skrivet: 10 Nov 2012 16:24
Svara 


Tack Gunnulf för den saknade länken som fanns hos Ficom.

Utläser följande drama:

1. Den finländska bredbandsutvecklingen sker enbart på mobilsidan.

2. Det är den mobiltrafik som "spärras" på nåt sätt som står för största tillväxten (teknisk och ekonomisk broms)

3. De fasta förbindelsernas antal ökar inte.

4. Folk byter ut sina DSL-anslutningar till "något annat". Antagligen fiber - men det ordet hittar man inte hos Ficom.


Hela landet blundar ju för fiberutecklingen!

Fiberutvecklingen är så gott som = 0 under den tid statens Bredband 2008 pågått!

Guje
Medlem
# Skrivet: 14 Dec 2012 11:40 - Editerad av: Guje
Svara 


Programmet Spotlight tog upp fiberutvecklingen i Finland.
Bl.a. Gunnulf, Vässölandet och jag var med.

Programmet
http://arenan.yle.fi/tv/1735344



Artiklar

http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/13/spotlight -100-mega-till-alla


http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/13/statens-b redbandsprojekt-under-all-kritik



Forumets egen Spotlight-tråd

http://bredband.selfip.net/forum/index.php?action= vthread&forum=21&topic=674

UlfG
Medlem
# Skrivet: 7 Jan 2013 16:48
Svara 


En rapport som talar för fiber

http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?fold erId=1986562&name=DLFE-18559.pdf&title=Julkaisuja% 2022-2012

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 7 Jan 2013 23:16
Svara 


Ulf, tack för länken till en ovanligt vettig rapport! När Nisse gång på gång har upprepat att det är fiberns POTENTIAL som är det viktigaste argumentet mot enbart trådlöst, så har vi här ett antal goda exempel på vad man kan tänkas komma att göra med fiberanslutning. Och då har vi inte ens börjat med innovationerna som kommer när man kan vara SÄKER på att alltid ha garanterad kontakt!

Jag har inte läst allt, men enligt bild 4 är det intressant att konstatera att bara ca 10% av finländarna bor mer glesbebyggt än Liljendaborna.

Att bekymra sig över eventuella problem med CDN (Content Distribution Network = cashing) i avsnitt 6 är helt onödigt. Inom några år är cashing NÄRA mobilkunden ett måste, eftersom radio- och DSL-backhaul-förbindelserna eljest blir fullständigt överbelastade. Fibernäten kommer att kunna överta ett färdigt utprovat koncept.

Investeringsproblematiken, som berörs i avsnitt 7.3 – 7.5, kan – som vi har sagt – enklast lösas med ett snitt mellan infra och tjänster, utan att man behöver bekymra sig om tidsbundna avtal. Om tjänsteleverantören kan vara SÄKER på att ha tillgång till en god leveransväg till slutkunden, behöver han inte investera i nätbyggande. Och nätbyggaren kan vara (mycket) säker på att ingen annan ids bygga konkurrerande fiber, ifall han GARANTERAR att han inte konkurrerar med tjänsteutbud och GARANTERAR att vem som helst får sända signaler till slutkunden (Stokab i Stockholm är ett gott exempel på detta).

Siffran för en inbesparing om 2 Mrd Euro i avsnitt 5 får mig att mysa. I någon tråd har jag tidigare framlagt i runda tal räkne-exemplet att man kan anta att BNP-tillväxten i Finland ökar från sitt medelvärde av ca 2% till 2,2% per år som ett resultat av att höja fiberpenetrationen med 10-procentenheter (alltså från ca 5% till 15%, dvs med en halv miljon anslutningar a 2000 Euro = en investering om 1 Mrd Euro) . Investeringen skulle återbetala sig på mindre än TVÅ år!

2013 2014 2015 = år
200,0 204,0 208,0 = BNP-tillväxt 2,0% UTAN ny fiber
200,0 204,4 208,9 = BNP-tillväxt 2,2% MED ny fiber
0,0 0,4 0,9 = skillnad, summa 1,3 Mrd Euro över två år.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 8 Jan 2013 09:50
Svara 


Jag tycker också att rapporten berättar ganska bra om behovet av "bra vägar". Dock sådant som detta forum diskuterat i snart 10 år som självklarheter .

Denna rapport nedan tycker jag är knapp. Jag förväntade mig mera innehåll i kapitlet "Toimenpiteet"...men som vanligt det är lättare att skriva om bakgrund...det är precis som om det skulle finnas en rädsla att i klartext säga hur man borde göra med byggandet.
http://www.lvm.fi/web/fi/lausuntopyynnot/-/mahti/a siakirja/86399;jsessionid=adf9e28f096aa3ff844e7174 2497

Bebbe Nyberg
Medlem
# Skrivet: 2 Feb 2013 21:04
Svara 


Lördagen 2.2 uttalade sig Kiuru i morgonTVn om att mera trådlös kapasitet behövs och nu ska alla få tillgång till 4G. Och en hastighet på 50 Megs är helt bra. Hon tycks vara helt för trådlöst nu.
Se http://areena.yle.fi/tv/1782593.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 2 Feb 2013 21:14
Svara 


Precis som jag länge sagt så är det en lömsk teknik. Den fungerar bra i början då det finns få kunder och litet trafik men sedan kommer väggen emot - och det finns ingen väg framåt utan man sitter i återvändsgränden.

Gång på gång blir politikerna lurade. Men de bryr sej inte heller bara de klarar sej till nästa val. @450 gick ju i graven redan och man var tvungen att byta teknik - som vi förutspådde redan i början.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 4 Feb 2013 18:50
Svara 


Detta låter alltför bekant: Igen min favoritblog . Paul Budde http://www.buddeblog.com.au/frompaulsdesk/optus-sp ectrum-dilemma/ - skriver om Australien bl.a.:

"Technology experts are already indicating that the spectrum that will be for sale will only last 3-5 years. And, even more frightening, there is no clear-cut technology scenario beyond that. There is no one technology that will be able to handle the extra capacity needed. ... Another inevitable solution is the sharing of infrastructure. Do we need three separate parallel mobile networks in Australia, all gobbling up spectrum? Of course, it makes far more sense in a situation of scarcity to declare the infrastructure a utility, provide it on a wholesale basis, and have the competition move to the services over that network. ... countries where the old infrastructure ... decided to move towards a wholesale-only FttH infrastructure with competition moving to the services provided over this network. ...
BuddeComm will undoubtedly receive the same volume of commentary, criticism and abuse over such a scenario for the mobile industry as we received when we first proposed such sharing arrangements for the fixed network in the early 00s. However, to date we have not seen one alternative that overcomes the technical problems in the mobile industry as per the abovementioned scenario.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 7 Nov 2013 08:08
Svara 


Minister Viitanen föreslår fibernätsandelslag även i tätorter
http://www.lvm.fi/tiedote/4168473/viitanen-kuituve rkko-osuuskuntia-myos-pientaloalueille

Guje
Medlem
# Skrivet: 7 Nov 2013 13:41
Svara 


Hmmm...

"...Liikenne- ja viestintäministeriöllä on meneillään toimintaohjelma huippunopeiden verkkojen edistämiseksi pientaloalueilla. Ohjelma on teknologiariippumaton, eli verkot voivat olla kiinteitä tai langattomia. Valokuitu kuitenkin vaatii erikoistoimenpiteitä."


"Teknoligiariippumaton" brukar ju per definition betyda "trådlösa operatörsnät". Till vad behöver man i så fall ett andelslag?

Men, kanske den där sista meningen betyder just andelslag:" Valokuitu kuitenkin vaatii erikoistoimenpiteitä".

<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . >>
Ditt svar
Bold Style  Italic Style  Underlined Style  Image Link  URL Link     :) ;) :-p :-( :up: :down: :talk: :confused :cool: :sealed: :noway: ... Använd inte smilies

Kill your darlings


» Namn  » Lösenord 
Only registered users can post here. Enter your login/password correctly before posting a message, or register first.