Regeringens fibernät - Finlandssvenskt fiberforum (2)
Bredbandsgruppen  
Forum RSS feed    Forum - Svara - Statistik - Registrering - Sök -

Finlandssvenskt fiberforum / Bredband i Finland / Regeringens fibernät
<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . >>
Författare Meddelande
pdonner
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 08:31 - Editerad av: pdonner
Svara 


UlfG skrev såhär:

Vi bör noggrannt följa med behandlingen av regeringens beslut om Pursiainens verksamhetsplan. Den måste återremitteras och förbättras- den är halvfärdig.

Jag instämmer och hänvisar bl.a. till diskussionsämnet som jag tog upp på tråden 'Går Grekland förbi Finland ?'

Möteskallelsen lyder såhär:

Kainuun, Keski-Pohjanmaan ja Pohjois-Pohjanmaan liitot järjestävät yhdessä Liikenne- ja viestintäministeriön kanssa Pohjois-Suomen laajakaistaseminaarin. Laajakaista on nyt erityisen ajankohtainen, koska valtioneuvosto on tehnyt periaatepäätöksen 100 megan valokuitu- tai kaapeliverkon rakentamisesta koko Suomeen vuoden 2015 loppuun mennessä sekä siihen liittyvästä rahoituspaketista.

Detdär med ett landsomfattande stomnät är någonting som de landskapliga arrangörerna själv hittat på, men förvillelsen kring 'ljusfiber- eller kabelnät' (min direktöversättning från finskan) härstammar tyvärr från kommunikationsministeriet. Man hänvisar till ministeriets www-sida Laajakaista kaikille. Där står det såhär:

Vuoden 2015 loppuun mennessä lähes kaikki (yli 99 % väestöstä) vakinaiset asunnot sekä yritysten ja julkishallinnon organisaatioiden vakinaiset toimipaikat ovat enintään kahden kilometrin etäisyydellä nopeudella 100 Mbit/s toimivan yhteyden mahdollistavasta valokuitu- tai kaapeliverkosta.

Så min fråga lyder: Vi vet alla vad ett optiskt fibernät är, men vad avser man med alternativet kabelnät som klarar av 100 Mbps?

UlfG
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 09:16 - Editerad av: UlfG
Svara 


Här en mellanrapport om de "stora" pengarna från EU


Ämne: Maaseudun laajakaistat ja EU:n elvytyspaketti


Väliaikatietoja kyselyiden johdosta:

EU:n elvytyspaketti ja siihen liittyvä maaseudun laajakaistayhteyksien
rakentamiseen kohdentuva tukipaketti on vielä hyvin keskeneräisen
keskustelun Kohteena EU:n päättävissä elimissä. Siksi on virelä mahdotonta
puhua mistään kokonaissummista tai Suomen osuudesta näistä varosta. Niiden
osalta ratkaisut tapahtuvat aikaisintaan maaliskuussa.

Kohtuullisen selvältä kuitenkin näyttää, että jokin summa ohjataan
maaseuturahaston ja Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelman kautta tähän
tarkoitukseen. Siltä osin päätökset tehtäisiin TE-keskuksissa. Pyrimme
löytämään hankkeille yksinkertaisen ja toimivan hallinnointimallin yhdessä
LVM:n kanssa, joka rahoittaa vastaavia hankkeita kansallisin varoin. Kuntien
rahoitusosuus julkisesta rahoituksesta olisi kummassakin tapauksessa sama.

Kaikkien maaseudun laajakaistahankkeiden rahoittamisessa on tarkoitus
noudattaa 4.12. tehtyä periaatepäätöstä, ottaen huomioon myös EU -rahoitus,
ja sen mukanaan tuomat edellytykset. EU -varat parantavat ja nopeuttavat
hankkeiden toteuttamista ja laajakaistayhteyksien kattavuutta maaseudulla.
On tärkeää, että maakunnissa nyt tekeillä olevaan valmisteluun paneudutaan
huolella.

Ohessa LVM:n laatima lyhyt hahmotelma menettelyistä toimijoiden
näkökulmasta. Vastaava tieto on toimitettu maakuntien liitoille.

Palaan asiaan, kun tiedämme enemmän.

Principerna här:

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/dokument/ avustuksetrlaajakaistaverkontrakentamiseenp19.2.20 .doc

pdonner
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 09:22 - Editerad av: pdonner
Svara 


Siksi on virelä mahdotonta puhua mistään kokonaissummista tai Suomen osuudesta näistä varosta.

Så menar nu Sirpa Karjalainen att premiärminister Vanhanen var ute i otid när han sade att man kommit överens med kommisionen att Finland får 25 % av EU-miljarden och att grunden för den oproportionerligt höga procenten är att det handlar om ett landsbygdsstöd.

On tärkeää, että maakunnissa nyt tekeillä olevaan valmisteluun paneudutaan huolella.

Det är ju inte fråga om hur omsorgsfullt förberedelsearbetet är, utan ur min synvinkel handlar om att man utför arbetet sakkunnigt och på ett demokratiskt hållbart sätt.

Dethär är okunnigt formulerat:

Hankkeen toteuttaja suunnittelee yhteyden nykyisestä lähimmästä liityntäpisteestä kotitalouksiin asti. Hanke on tukikelpoinen vain viimeisen 5 % väestöpeiton alueella.

Alla FiFi-medlemmar vet vid dethär laget att man skall ha stora pengar för att få information om anslutningspunkterna. Så varför tar inte ministeriet på sig ansvaret för att dela ut denna information till bya- och regionnäten. De flesta vet också att man först nu håller på att definiera hur detta 5 % område sträcker sig. Däremot är dethär nog användbart för den som just nu planerar att sätta in en Leader+ ansökan om ett utvecklingsprojekt för att utföra detta planeringsarbete.

Staten vill säkert säkerställa att stomnätsbygget följs upp av åtföljande distributionsnätsprojekt. Men har man inte gjort ett gestaltningsfel när man implicit utgår ifrån att stomnätsbyggaren och distributionsnätsbyggaren är samma aktör?

Dethär låter dåligt:

Valtiontukea voi saada enintään kolmanneksen hankkeen kustannuksista. Teleyritys maksaa vähintään kolmanneksen. Kunnat ja EU yhteensä maksavat enintään kolmanneksen.

Investeringsstödet har normalt kunnat sträcka sig upp till 75 %. I Leader+ -projekt talar man om 90 % offentligt stöd.

Jos EU:n elvytyspaketista saadaan lisärahoitusta laajakaistahankkeeseen, kuntien maksuosuutta voidaan pienentää olennaisesti, jopa viidennekseen.

Här är det kommunikationsministeriet som kunde ha varit omsorgsfull. När man meddelar procentandelar eller bråkdelar bör man också ge uppgift om vilken utgift det handlar om: Är dethär en femtedel av den avsedda kommunalandelen eller en femtedel av helhetskostnaden?

EU-rahoitusta olisi käytettävissä vuosina 2009−13 (maksatuksia vasta vuodesta 2010 alkaen).

Dethär är däremot mycket bra. Nu gäller det alltså att skärpa planeringsarbetet.

Så kommer det dock genast en kalldush:

Vuoden 2009 pilottihankkeet (0,5 milj. €) valitaan erillisellä hakumenettelyllä, joka valmistellaan ennen kesää 2009.

Om ansökningsreglerna är färdiga först i sommar och behandlingen normalt tar minst 2-3 månader så undrar man vem som skall hinna bygga stomnät år 2009.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 09:42
Svara 


Nu blir det så att FICORA kartlägger nuläget i alla landskap själv. Varken förbund eller kommuner komer att få tillgång till kartorna efterson de innehåller affärshemligheter. Detta är inget nytt för mig. Självklart att de kommersiella teleoperatörerna INTE vill offentliggöra sina nät.

Hoppas nu äntligen alla förstår att den existerande fibern inte är SOCIALISERAD. Detta tror många.

Förfaringssättet nedan:

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/dokument/ ohje_1_2009__laajakaistarunkoverkkohankkeen_tarjon .pdf

pdonner
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 09:48 - Editerad av: pdonner
Svara 


kartorna ... innehåller affärshemligheter.
Detta är inget nytt för mig.

Det är inget nytt för mig heller. Men vi har inte krävt tillgång till nätverkskartorna utan möjlighet att få information om närmaste anslutningspunkt. Det är i nuläget inte mera en affärsangelägenhet utan ett nationellt intresse som du skall hävda och inte motarbeta.

... att den existerande fibern inte är SOCIALISERAD. Detta tror många.

Vem avser du i så fall?

Dessutom kan jag nog befogat vara av den åsikten att stomnätskonstruktionerna som man nu bygger med offentliga medel faktiskt kunde socialiseras. Jag vill inte att de självsvåldiga teleoperatörerna skall undertrycka oss genom de offentliga anslag som de fått och uppenbarligen kommer att få.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 10:20
Svara 


Det här går åt fanders !

Pengarna kommer för sent och går till byråkrati ("omsorgsfull planering" på byråkratspråk). Det kommer inte att bli nånting av hela eländet !

Man borde skjuta varannan byråkrat och om inte resten lär sej och börjar få nånting till stånd så borde de också skjutas ! (med grötbyssån)

Det är riktigt illa. Offentliga medel till operatörerna som använder dem till att bekämpa dem som verkligen bygger nånting.

Stomnätet borde faktiskt förstatligas ! Annars händer nog inget. Ett minimikrav är att all information om fibernätet måste ställas till planerarnas förfogande.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 10:24
Svara 


... att den existerande fibern inte är SOCIALISERAD. Detta tror många.

--- Vanliga människor och beslutsfattare häromkring. De har sett när fiberkablar dragits ned utmed vägar och frågar: Varför använder NI inte dom?

pdonner
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2009 10:28 - Editerad av: pdonner
Svara 


De har sett när fiberkablar dragits ned utmed vägar och frågar: Varför använder NI inte dom?

Ahaa. Det låter bekant: Landskapets monopoldistributör är en välgörare. -- Så då misförstod jag dig.

Detdär är nog en viktig punkt som inte retts ut. Vi arbetar i allmänhetens intresse och operatören främjar sina affärer. Det är bland annat därför som stomnätet måste förstatligas.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 16 Mar 2009 10:53
Svara 


Samma slags pengar i Sverige redan till användning dock under förutsättningatt det kan ske som samförläggning med t.ex. elkablar. 50 % av den merkostnad detta medför kan täckas med bidrag (hos oss finns inget sådant krav, vilket är bra):

http://skargardsbryggan.com/index.lasso?f=5&s=0&n= 20&a=482257058&o=&oo

http://www.lansstyrelsen.se/orebro/amnen/Bredband

UlfG
Medlem
# Skrivet: 16 Mar 2009 11:16
Svara 


EU tycker bättre bredband...

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?refe rence=IP/09/343&format=HTML&aged=0&language=SW&gui Language=en

UlfG
Medlem
# Skrivet: 16 Mar 2009 11:20
Svara 


Soneras stamnät (inkl fiber) borde väl gå att separera här också när det eventuellt lyckas i Sverige???

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.214346/telia s-fibernat-ska-brytas-ut?utm_source=anp&utm_medium =email

Danno
Medlem
# Skrivet: 16 Mar 2009 21:55
Svara 


"hos oss finns inget sådant krav, vilket är bra"

Där har jag helt en annan uppfattning om det bör göras samtidigt med elkabel då minskar arbetskostnaderna med hälften och elkablarna blir också närgrävda.
För nu har vi "95%" av elkablarna i stolpar och det är inte bra...

UlfG
Medlem
# Skrivet: 16 Mar 2009 22:30
Svara 


"hos oss finns inget sådant krav, vilket är bra"

- jag menade hos oss kan få bidrag även om det inte råkar sammanfalla med ett elnät eller annat dylikt..klart det är bra att samförlägga..vore perfekt om alla elbolag beslöt sig för att gräva ner alla elledningar...håll kontakt med dem på er ort

Bebbe Nyberg
Medlem
# Skrivet: 20 Mar 2009 22:59
Svara 


Hur blir det med dom fritidsbosatta, kommer dom alls att få ansluta sig till ett fibernät. Med avloppssystemen gick det ju så att när det var EU-pengar med så fick understöd inte beröra fritidsbostäder. Men enligt statens lagar så måste en fritidsbostad ansluta sig till avlopp inom ett vattentjänstverks verksamhetsområde (om man har tryckvatten alltså).

Nisse
Medlem
# Skrivet: 21 Mar 2009 07:20
Svara 


Ministeriets inställning var entydig: Fritidsbostäder stöds inte. De får betala allt själva.

Å andra sidan så inverkar ju stöden INTE ALLS på distributionsnätet. Och om det finns nån fast bosättning i närheten så får de stomnät inom 2 km avstånd. Så det gör nu ungefär detsamma (utom om stugan finns i rena ödemarken).

Bebbe Nyberg
Medlem
# Skrivet: 26 Mar 2009 22:06
Svara 


Snabb internetuppkoppling behövs speciellt för distansarbete. Och om något så gör man distansarbetet från fritidsbostaden. Men om fritidsbosättning inte får tillgång till fiber så hindrar det ju utnyttjandet av fritidsbostaden. Här i Borgå skärgård är antalet fritidsbosatta myky större än fast bosatta som igen mycket får sin utkomst av fritidarna. Inget bredband till fritidshusen ger lite fyrk till glesbygden - är det detta som man vill åstadkomma genom att lämna fritidsbostäderna utan stöd?

Guje
Medlem
# Skrivet: 27 Mar 2009 08:58
Svara 


Äh, dom tror att dom sparar och ser inte mervärdet i att sommarstugor har ordentliga nätkontakter.

De räknar också helt kallt med att sommarstugeägarna själva betalar sin fiber. De flesta ligger trots allt rätt nära fast bosatta. Åtminstone hos oss här i Bromarv.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 21 Apr 2009 10:33
Svara 


Varning för privata nätmonopol...skall 95% av Finands befolkning låsas in på traditionellt vis..är det det som avses med kommersiell utbyggnad av FTTH

Att installera fiber till en fastighet är förknippat med stora kostnader för fastighetsägaren. Det kan röra sig om 100 000 kr eller mer för en fastighet med 10-15 lägenheter i en större tätort. Men om fastighetsägaren väljer TeliaSonera installerar de gratis med villkoret att hyresgäster-na endast ska kunna använda deras tjänsteutbud på Internet, telefoni och TV under en period om upp till 12 år. Det finns även andra operatörer som har liknande erbjudanden men Telia Sonera är dominerande.


http://www.ssnf.org/templates/News.aspx?id=2893

UlfG
Medlem
# Skrivet: 5 Maj 2009 13:18
Svara 


Ficoras anvisningar på svenska

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/dokument/ anvisning_1_2009_.pdf

UlfG
Medlem
# Skrivet: 5 Maj 2009 13:19
Svara 


Ficoras anvisning 2 på svenska

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/dokument/ anvisning_1_2009_.pdf

pdonner
Medlem
# Skrivet: 5 Maj 2009 19:09 - Editerad av: pdonner
Svara 


Bra. Du överförde dock samma anvisning två gånger.

Anvisning nummer två innehåller konkret information om vad man väntar sig av ansökningarna. Det jag inte riktigt förstår är varför man vänder sig i första hand till landskapen och inte till dem som tänker göra ansökningar. Är det på något sätt i FICORA:s intresse att dethär trots allt försiggår under landskaplig kontroll. Just nu känns det helt ok, eftersom landskapet tycks ha gått in för att stöda just vår ansökan, men såsom politikens vindar blåser i olika riktningar kan jag lätt tänka mig att vi snabbt hamnar i onåd. Och då frågar jag mig om det verkligen är i nationens intresse att ansökan malas igenom ett landskapligt organ istället för att den behandlas primärt av kommunikationsverket. Jag tycker nämligen att det är den bästa ansökan som skall vinna.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 8 Maj 2009 09:18 - Editerad av: UlfG
Svara 


Varför landskapligt deltagande?

- Jag åtmionstone gillar nerifrån-upp-principen. Därför är det bra att regionerna får vara med i jobbet.

- Tyvärr blir det nog FICORA (eller egentligen regeringen) som avgör vem som får pengar.

Just nu är min uppgift:

- Att bryta ner kartan till kommunal nivå.

- Gå igenom med kommunen vilka områden som är vita.

- Fastställa "projekt"-områden i landskapet.

- MEN hör och häpna. Jag måste också försöka lirka fram de existerande näten och deras noder i Österbotten...så jag inte i misstag lämnar in ett projektområde (vitt på kartan) som de facto har fiber utmed vägarna....

Nisse
Medlem
# Skrivet: 8 Maj 2009 09:34
Svara 


Jag vet nu inte om landskapen är något "nerifrån" precis ... Möjligen i Österbotten men här är landskapet nog närmast icke-existerande som folk inte ens hört talas om. Och som aldrig frågar någon om nånting. Närmast ett byråkratiskt inåtvänt gäng som sysslar med att skriva PM åt varandra.

Kommunerna däremot finns nog - men de är om möjligt ännu mer inkompetenta.

Det kan nog bli en tuff sak att få fram var det finns fiber - operatörerna berättar INTE så man borde åka omkring och fråga folk om någon varit där och grävt ner fiberkabel. Eller fråga byns värsta sladdertaska som brukar hålla reda på sådant.

I sanning ett otroligt system det här med "marknadskrafterna" - närmast ett rådd och krångel utan like.

Men vad har det för betydelse om det finns fiber eller inte ? Den kan ju ändå inte användas !

pdonner
Medlem
# Skrivet: 9 Maj 2009 10:43
Svara 


Jag åtmionstone gillar nerifrån-upp-principen. Därför är det bra att regionerna får vara med i jobbet.

Jag gillar den också och så fungerar det antagligen i ert landskap, men hur anser du att den landskapliga insatsen främjar rättvisa och nerifrån-upp-principen?

Nisse
Medlem
# Skrivet: 13 Maj 2009 22:35
Svara 


Nu kom pilotprojektens blanketter och där påpekar man att det måste vara 10 abonnenter (framtida) per anslutningspunkt och att anslutningpunkterna inte får vara närmare varandra än 5 km.

Ganska korkade regler. Vi har alla våra anslutningspunkter närmare varandra än 5 km ( 4 st.).

Det blir igen ett byråkratiskt helvete ! De kunde strunta i alla dumma regler och låta folk bygga så som det passar bäst.

Tur att vi redan byggt ...

UlfG
Medlem
# Skrivet: 14 Maj 2009 08:21 - Editerad av: UlfG
Svara 


Varför har ni så många anslutningspunkter? Nisse. I KrsNET ligger de väldigt lång ifrån varandra..vi har minimerat antalet för att hålla antalet kritiska punkter nere.

- Ett säkerställande. Med anslutningspunkt avser vi ju en nod på en stamledning med atktiv utrustning.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 14 Maj 2009 09:20
Svara 


Nå, det beror mest på att vi inte vågade köpa dyrare kablar än 12-fibers då vi började för nästan sex år sedan. Då var det ännu betydande skillnader i priset. Och 12 fibrer räcker ju ingenstans numera. Då måste man sätta in växlar och gå vidare med en fiber. Senast den här våren tog fibrerna slut i Brännskogen där det finns ca. 15 potentiella anslutare ännu så jag satte in en växel där. Vi har bara fem anslutningar till den ännu men det kommer mer hela tiden.

Det är en platt låda som är fastskruvad på väggen i Ollas grovkök och tar inte just något utrymme. Jag kanske måste sätta in fler växlar ännu ifall precis alla vill ha fiberanslutning.

Då vi byggde fibernätet så var det det första i södra Finland och man vågade inte satsa så mycket på det som man borde ha gjort. Jag betalade kabeln ur egen ficka i början. Och vi hade bara sex anslutningar i början. De flesta hade aldrig hört talas om fibernät och förstod inte vad det skulle behövas till. År 2003. Jag sa åt Liljenet att sätta ned tillräckligt med fiber och det gjorde de ju - 50 % över antalet potentiella anslutningar.

Men å andra sidan så kan det vara smart att i riktigt glesa områden (Kajanaland) sätta in växlar för mindre än 10 abonnenter på grund av att man bara får 15-25 km kabel för priset på en växel. Det motsvarar 9 abonnenter på 3 km medelavstånd. Så om man inte får ihop 10 abonnenter så blir de 9 utan anslutningspunkt fastän kabeln går igenom området ... Verkar ganska korkat.

Men det är i princip helt riktigt att minimera antalet kopplingspunkter ! Hellre litet dyrare kabelkostnad än många små aktiva kopplingspunkter.

Annars så är det FEL att definiera en kopplingspunkt som "aktiv" ! Det skall den inte behöva vara (ifråga om stomnätet och kartläggningen).

UlfG
Medlem
# Skrivet: 14 Maj 2009 14:33
Svara 


Bra, en kopplingspunkt kan vara utan aktiv utrustning. Kalla den en virtuell nod för säkerhets skull.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 14 Maj 2009 17:06 - Editerad av: pdonner
Svara 


Man får väl hoppas att teorin får växa fram ur verkligheten och att inte verkligheten måste anpassas till direktiven. Det låter inte särskilt klokt om direktiven specificerar hur 'noden' eller 'anslutningspunkten' skall se ut, för vi lever i olika förhållanden. Det som är verkligt viktigt är hur kostnadsansvaren delas upp. En annan viktig fråga är hur många hushåll per stomnätskilometer som befinner sig på 2 km avstånd. Jag tog ställning till dethär på annan tråd: Vad menas med 'högst 2 km från hushållet'?

Sedan upplever jag nog det som lite löjligt att man nu skulle vilja bestämma hur anslutningspunkten skall se ut. Det är lite besläktat med diskussionen om att vi inte fyller kvalitetskraven. Vill man kanonisera byggmetoderna så börjar också jag anamma teknologineutaliteten. Allt detdär är ju bara ägnat att ge telebolagen förkörsrätt så att de kommer åt att ställa till med en massa problem.

Det handlar ju om att stomnätsbyggaren skall ha beredskap att låta andra parter använda det med offentligt stöd byggda stomnätet. Och den beredskapen har vi ju och det har ju inget att göra med hur det ser fysiskt ut utan med det att vi inte följer telebolagens moraliska eller etiska kod utan att vi vill stöda medborgarnas rätt till snabb datakommunikation. Vi vill ju att nätet skall användas, medan de vill att det bara skall användas på deras begränsade villkor.

Det är också på tiden att någon inom de koordinerande myndigheterna (ministeriet, FICORA, landskapen) säger till åt landskapen att nätandelselagen måste behandlas jämbördigt med telebolagen. Vi har väl också vår syn på hur arbetet bör utföras och den är minst lika värdefull som teleoperatörens.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 14 Maj 2009 18:28
Svara 


Sedan upplever jag nog det som lite löjligt att man nu skulle vilja bestämma hur anslutningspunkten skall se ut

- pdonner. dethär har inte nåt med direktiven att göra..en liten urspårning från min sida i tråden. Planera ett optimalt nät ni bara, ett nät som ni behöver. Tanken var att diskutera antalet aktiva noder i allmänhet. Så fås om det bara går, eftersom det är där problemen uppstår i framtiden.

- De tjänstemän jag hittills har haft att göra med i denna process är oerhört positivt inställda till våra andelslag. Jag tror "fienden" nog finns på annat håll - lokalt.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 14 Maj 2009 18:56 - Editerad av: Nisse
Svara 


Jag håller med Ulf men vill ännu påpeka att det inte är så mycket illvilja som okunskap som leder till problemen. På kommun- och landskapsnivå (utom Österbotten) så fattar man ingenting av nånting.

Det är alltid så. Då min farfar som var en verklig hästkarl skulle köra traktor så blev det ingenting av det ...

Kanske vi borde byta ut alla beslutsfattarna i den här frågan mot skolelever .

Bengt
Medlem
# Skrivet: 15 Maj 2009 22:54
Svara 


Bredbandslag väcker blandade känslor

http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=15837 3

Tja, vad ska man säga...

Nisse
Medlem
# Skrivet: 16 Maj 2009 00:17
Svara 


Jo, suck. I stället för att gnälla över att de måste betala 1/3 så skulle de vara glada att nån annan betalar nånting alls ...

Vissa har byggt fibernät med egna pengar till 100 % ...

Men det är ju bra att han fattat att ingen vill bo där i framtiden utan fibernät.

I Sverige uppgraderar Banverket sitt fibernät till 100 Gbit/s. Där gäller det att bo nära järnvägen.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 16 Maj 2009 06:35 - Editerad av: pdonner
Svara 


I stället för att gnälla över att de måste betala 1/3

Borde vara: "I stället för att gnälla över att de måste betala 1/5" eller alldeles noggrannt 21 %. När vi sökte om undervisningsministeriets 90 % stöd för bygge av en fiberkabel för läroanstaltalterna längs linjen Kuhmo - Hietaperä - Sumsa - Sotkamo så var denna stödprocent inte heller god nog. Då hade vi också offert på byggnadspriser som pekade på kostnader under 3 euro per kilometer och nu ger samma företagare ett förslag på räkneprinciper enligt 8 euro per kilometer. Så det vi diskuterar här är en attityd och inte fakta. Det enda som skulle göra lokalmyndigheterna nöjda är ett stöd på 100 %.

Vi har inte försökt ta in slutgiltiga offerter men vill ändå säga ett par ord om prisnivån. Statsstödet är också ägnat att aktivera sysselsättningen. Nu verkar det som om byggbolagen skulle vilja överföra stödet i sin kassa genom höjd prisnivå. Undrar just hur det kommer att bli när den egentliga offertrundan genomförs 2010. Vad tror ni? Det är nog de som byggde tidigast och de som bygger själv som trots 100 % egen bekostnad får det fördelaktigaste nätet.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 16 Maj 2009 10:26
Svara 


Jag har allt mer börjat komma till samma slutsats. Om man får stöd för nånting så får man samtidigt ett våldsamt stenlass med idiotiska regler och papperskrig. Om man börjar räkna om hur mycket elände och tid och pengar dessa idiotregler kostar så blir slutresultatet närmast att det lönar sej att betala allting själv.

Precis som med allt annat så är förhållandena olika och regler som skall vara allmängiltiga leder till det att ett optimalt nät inte kan byggas NÅGONSTANS ! Reglerna är nämligen alltid felaktiga eftersom de skall vara allmängiltiga och aldrig kan beakta de lokala förhållandena fullt ut någonstans. Det är inte alls omöjligt att man kommer ned till en tredjedel av kostnaderna om man får bygga precis efter eget huvud ...

Att pengarna går i andra fickor är självklart. Firmorna tänker nog lägga beslag på stödet för egen räkning. Det har man sett gång på gång ifråga om jordbruks- och energistöd. TE-centralens stöd går alltid helt och hållet till att avlöna byråkrater som gör helt onödigt arbete.

(Läste igår i Landsbygdens Folk att jordbruksstödet inom EU HUVUDSAKLIGEN går till firmor - inte till bönderna)

pdonner
Medlem
# Skrivet: 17 Maj 2009 10:39 - Editerad av: pdonner
Svara 


Kommunikationsministeriet och Kainuun liitto ordnade ett gemensamt 'Bredband åt alla' -informationstillfälle i Kajana den 12.5.2009. Jag höll föredrag om ämnet 'Etäopetus- ja opiskelu; mitä ne yhteyksiltä vaativat?'. Ämnet och tidsrummet definierades av arrangören. Så jag beklagar mig över det snabba tempot som jag överförde till föredragets videoversion. Det handlar igen om en RealVideo som fungerar på de tillgängliga operativsystemen. Har ni inte en gratis RealPlayer installation så kan ni avhämta maskineriet från RealNetworks. Kolla dock noga under installationen att ni inte installerar betalningsversionen.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 17 Maj 2009 11:21
Svara 


Fungerade fint (utom att Firefox av nån anledning vägrade öppna RealPlayer så jag måste kopiera länken till RealPlayer för hand ...).

Finte föredrag !

pdonner
Medlem
# Skrivet: 17 Maj 2009 11:26
Svara 


Metafilens länk är alltså: http://www.znak.fi/user/pdonner/kaistakaikille/kai stakaikille.ram

Nisse
Medlem
# Skrivet: 11 Aug 2009 11:56
Svara 


Lagen om stöd för bredband kan ännu kommenteras. Var och en har rättighet att ge utlåtande om den före den 12.8 2009 (i morgon). Lagen finns på

http://www.lvm.fi/web/fi/lakihanke/view/906936

Den är inte så dålig men för litet och för sent. Med den farten får vi ett ordentligt datanät i Finland först efter år 2020.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 11 Aug 2009 14:48
Svara 


Mitt utlåtande finns här:

http://bredband.selfip.net/forum/filebox/dokument/ lagutl11_8_2009.txt

UlfG
Medlem
# Skrivet: 11 Aug 2009 22:03
Svara 


Bra utlåtande Nisse, men som du själv säger till sist kommer det utlåtandet som de flesta andra inte att ha någon påverkan.

Här är förresten en pilot till piloterna:

http://kuntatoimisto.jns.fi:8080/

Esityslistat ->Hankintatoimen toimikunta -> Kokous 14.8.2009 Ärende 50

Klicka också på Liite.

Telekarelia ser ut att vinna

Nisse
Medlem
# Skrivet: 11 Aug 2009 23:53
Svara 


Trevligt att det händer nånting nånstans ...

Även om utlåtandet inte direkt påverkar nånting så samlar jag gärna glödande kol över huvudet på beslutsfattarna. TVnytt var här idag och spelade in en intervju med mej som kanske kommer i slutet på veckan. Mest om trådlöst bredband.

Få se hur det går för Digita och Wimax i längden - de klarar sej knappast mot mobilt bredband nu då Sonera bygger ut på 900 MHz till hela landet (som de påstår - man borde väl ta det med en säck salt ...).

pdonner
Medlem
# Skrivet: 13 Aug 2009 10:50 - Editerad av: pdonner
Svara 


Tack UlfG för hänvisningen till det nyttiga Nurmes-Lieksa -materialet.

Det dokument som du pekar på visar hur nyttigt det är att man gått in för ett pilotförfarande förrän den egentliga offertrundan kommer igång. Materialet ger i ett tidigt skede insyn i hur offerttävlingarna kommar att försiggå utan att alla fel på en gång upprepar sig tusenfallt. Stackars dem som inte är med i pilotrundan. Här i Kajanaland förlorade man ett år på att bromsa deltagandet i pilotförfarandet. Och sitter man och klagar på att man inte vet hur mycket allt detta kommer att kosta.

Nu när allt öppnar sig på det konkreta planet så uppstår ett antal synpunkter, frågeställningar som kanske inte tidigare varit helt tydliga:

- Offerttävlingen berör stomnätsbygge, men den största delen av bedömningarna (55 %) i Nurmes-Lieksa görs på basen av operatörens ställningstagande kring frågor som berör distributionsnätet. Ett stomnät utan konsumentanslutningar är värdelöst, men denna balansgång kantrade nog över på fel sida.
- Man har dessutom bakat in konsumentens helhetsansvar i ett antal indikatorer (anslutningsavgift, meterpris för anslutningar på över och under 100 m avstånd, månadsavgift för symmetrisk anslutning på minst 10 Mbps och 100 Mbps) utan att man egentligen kommer åt frågan om vad anslutningen i sista hand kommer att kosta konsumenten och hur konsumenten kan inverka på den egna anslutningens prissättning.
- Dessutom har man bakat in en oklar faktor som berör konsumentens bindning till anslutningen (0-20 år). Man tar inte alls ställning till alla de bindningar som för närvarande kopplas med anslutningen genom att nätoperatören allt som oftast också står för internetanslutningen och därmed sammankopplade provisionsförfaranden (t.ex. för telefon och tv-tjänster).
- Allra dummast är det att man inte tillmäter stomnätets konsumenttäckning någon som helst betydelse. Detta ger en stor fördel åt oansvariga teleoperatörer och en nackdel åt nätandelslag som känner ansvar inför bygdens befolkning. Det var ju meningen att operatörerna i samband med offerttävlingen skulle visa upp skicklighet i strukturing av nätet. Man tillmäter ingensomhelst betydelse på offertgivarens analys av det byggda nätets samhällsinverkan (företag, samhälleliga institutioner, hushåll, fritidsbosättning).

Man undrar vem som har nytta av att konsumentansvaret struktureras just så här. Och så frågar man sig varför frågan om konsumentanslutningens pris tillmäts så hög betydelse då inhandlingen i första hand berör byggnad av stomnätet.

Jag ställer mig också mycket skeptiskt till de lösa löften som ges i samband med offerttävlingar i landskaplig regi. Detta är en mekanism som undergräver samhällsmoralen, genom att visa bolag (speciellt sådana som har landskapskoppling) får bryta huru mycket som helst mot upphandlingslagen och utan några som helst sanktioner, medan andra bolag som gör försiktiga men hederliga löften slås ut. Vill man gå denhär vägen så tycker jag att i-samhällets korruptionsfrågor först borde redas ut, förrän man helt onödigt uppammar en situation som leder till grova kontraktbrott och fördjupad korruption. Det är ju något som redan nu frodas tydligast i de utvecklingsområden som borde vara största fördelstagare i denna process.

Detta resonemang leder till att man frågar sig huruvida det är överhuvudtaget lyckligt att det är teleoperatörerna som lämnar in offerten och inte de bolag som har stomnätsbygge som verksamhetsområde. Inte är det teleoperatören som utför det arbete som offerttävlingen berör, utan stomnätsbygget utförs vanligen av en underleverantör. Nu uppstår det också ett så komplicerat nätverk av bindningar att det blir verkligt svårt att reda ut ansvaren och kostnadslogiken.

Jag börjar nog bli allt mer övertygad om att denna kampanj borde enbart rikta sig på stomnätsbygge och att hela byggnadsverksamheten borde handhas av staten.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 14 Aug 2009 08:05 - Editerad av: UlfG
Svara 


- Jag tycker nog att det är viktigt att anslutningen till användaren viktas högt. Syftet med hela operationen är ju faktiskt att ansluta folk till ett framtidssäkert kommunikationsnät. Varför bygga en massa stomnätsledningar som i ena ändan gapar tomma.

- Jag är ockås positivt överraskad att det överhuvudtaget finns sådana aktörer som ger offerter.

- Det upphandlingsdokument som man använt i Lieksa-Nurmes är inget absolut direktiv. Varje landskap i princip varje enskild upphandling får precis göra dokumentet som man vill. Finns det bättre upphandlingsdokument så är det välkommet. EU följer mycket noggrannt med att upphandlingen går rätt till och de är framförallt noga med att syna just det fenomenet att marknadens aktörer INTE skall skaffa sig orättvisa fördelar. Å andra sidan förstår sig nog inte EU-byråkraterna på hur Finland egentligen ser ut. De flesta case som blir stödberättigade kommer nog att finnas på väldigt ointressanta områden (fullständigt olönsamma även om vinnaren erhåller bidrag).

- Jag håller som bäst på och "dammsuger" Österbotten genom att besöka varje kommun för att eventuellt hitta stödberättigade områden. Det som finns kvar i Österbotten utanför bollarna på kartan är få. Dessutom är de flesta områden som ligger utanför bollarna försedda med någon fiber som går genom byn. De som finns är högst 10-15 gårdsgrupper om 5-20 gårdar ofta bakom en kommande stamnätsgren på 5-8 km. De lär nog inte blir särdeles intressanta för marknaden om vinnaren inte får dessa att betala oerhörda summor.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 15 Aug 2009 13:14
Svara 


Bästa vänner och ärade fiender !

Jag är ganska i blåsten med jordbruket just nu eftersom jag fått ihop diket till fjärrvärmen (till det andra huset) men fjolårets skörd finns ännu i torken och den nya torken är inte helt färdig, tröskan borde servas och säden mognar ... Så det är inte mycket tid att fundera på nät just nu.

I alla fall så börjar jag bli allt mer bekymrad över HUR staten sköter om nätbygget. Snarast då BRISTEN på realistiska planer. Huvudsakliga felet är att "marknaden" skall sköta allting - vilket i klarspråk betyder att operatörerna fortsätter att dela upp landet i små feodalstater där de har monopol på nätet och tjänsterna. Förordningar tror jag inte ett smack på - dem kan man kringgå hur lätt som helst.

Så vad borde göras ?

Man borde bygga ett stomnät i statlig regi hela vägen ! Det konkreta byggandet kan man lägga på entreprenad.

Man borde skaffa SKILDA, OBEROENDE nätoperatörer som INTE FÅR sälja tjänster (uppkoppling till Internet ser jag INTE som en "tjänst").

Det man nu gör för att få motvilliga operatörer att bygga ut nätet är att man ger upp all konkurrens och de facto ger dem monopol på nätet.

Det är INTE bra utan leder till att telemonopolen utvidgas till fibernätet.

Mycket illa.

Blanda inte ihop byggande av distributionsnät och opererandet med stomnätsbygget !

tholm
Medlem
# Skrivet: 15 Aug 2009 17:35
Svara 


Borde det inte vara den vägen, att om någon vill bygga ett lokalt fibernät tillsammans med sina 20 grannar, så borde man med statens hjälp kunna bygga även en stomnätsförbindelse, som inte hamnar i något tele-bolags 'diktatur'? Då lämnar inga öppna ändar någonstans.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 15 Aug 2009 18:42
Svara 


Det var ungefär det jag menade. För att hindra att stomnätet hamnar i händerna på något monopol så borde nätoperatören vara helt oberoende av alla tjänsteleverantörer. I bästa fall skulle nätoperatören vara staten så att jämlik konkurrens garanteras. Förstås kan staten ge nån i uppdrag att sköta nätets byggande och underhåll.

Fast jag måste erkänna att jag är litet kluven då man tänker på vilka som skulle sköta statens nät ...

Vi har ju den lyckliga situationen att Lappträsk kommun äger fibern till närmaste större stad där man får billiga anslutninger (Kouvola). Men så undrar man hur länge ... Plötsligt får kommunen för sej att sälja fibern ...

pdonner
Medlem
# Skrivet: 19 Aug 2009 18:16 - Editerad av: pdonner
Svara 


Jag tycker nog att det är viktigt att anslutningen till användaren viktas högt.

Det tycker jag också, men det är inte den anslutningen som offertävlingarna kring stomnätsbygget berör. De berör stomnätsbygget och det är just det arbetet som borde konkurrensutsättas bland intresserade bolag. Dessa medel satsades av staten för att stimulera ekonomin, i detta fall fiberbygget. I min vision av processen leder denna satsning till att de nuvarande bolagen kan öka på sin byggverksamhet, att ett antal bolag som håller på med kabelbygge riktar sin verksamhet på stomnätsbygge och att också nya bolag uppstår på denna branch; helst bolag med hemvist i de svårt utsatta områdena. Det gör arbetet billigare och därmed får också återupplivningen önskad effekt i form av lokalt utförda nya jobb.

Genom att vinkla in offerttävlingen så att den gynnar teleoperatörerna och inte stomnätsbygget, så uppstår inte heller den eftersträvade återupplivningen inom byggverksamheten. Man går på som tidigare, använder samma underleverantörer som tidigare och de har kanske därmed lite fler jobb. Men i andra avseenden händer just inget nytt. Efter 2-3 år så är det samma bolag som bygger stomnät. Och mycket värre är att alla stödpengar, nät och andra fördelar landar hos teleoperatörerna, som nu har möjlighet att förstärka sin monopolsituation på EUs, statens och kommunernas bekostnad.

Ett av de stora problemen i denna process är att få kommunerna att satsa sin andel, ungefär en femtedel av kostnaderna. Vi har räknat ut att om kommunerna satsar på stomnätsbygget och arbetet utförs av ett lokalt bolag, så kan kommunen räkna med en ökad skatteinkomst som motsvarar den satsade andelen. Om offerttävlingarna struktureras så att det är i första hand teleoperatörerna som får bestämma om byggnadsverksamheten, så faller skattefördelen bort och då blir det nog mycket svårare att motivera de kommunala beslutfattarna.

Danno
Medlem
# Skrivet: 14 Sep 2009 18:13
Svara 


pdonner 13 Sep 2009 13:38 : "Här hos oss tycks man villa planera enligt kommun och landskapsgränserna. Det blir spikraka stomnätverk som inte drar fördel av kunskap om hushållens läge."

Har jag missat något, finns det så färdiga planer "redan"?

pdonner
Medlem
# Skrivet: 15 Sep 2009 09:08 - Editerad av: pdonner
Svara 


Jag hänvisar till våra diskussioner med de två 'centrala' teleoperatörernas representanter samt ett 'Bredband åt alla' -informationstillfälle 25.8. där landskapet gav teleoperatörerna möjlighet att redogöra för sina planer. Teleoperatörernas syften har framgått med önskvärd tydlighet. Man vill bygga spikraka linjer längs huvudvägarna. "Emme rakenna harakanvarpaita", heter det. Eller så ritar man en spikrak stomnätslinje som inte beaktar bosättningen.

Visserligen håller man på med att planera och förbereda. I Kajanaland har kommunernas tjänstemän gjort upp kartor över behovsområdena. Detta har gjorts som tjänstesyssla och utan att konsultera kommunens fiberbyggare. Dessa kartor har därefter samordnats till en landskaplig sammanställning. Landskapet har visserligen möjlighet att inkludera områden mellan kommunerna, men om man håller sig till det beskrivna tillvägagångssättet, blir det inte så.

Hela förberedelsearbetet tycks vara en sluten affär mellan landskap, kommuner och 'centrala' operatörer. Mötesprotokoll delges - trots motsatta löften - inte 'utomstående'. Det handlar om brist på perspektiv, lättja och direkt sabotage.

Jag har ett antal gånger framställt både åt landskapets koordinator och Finlands regionnäts ledning att 'Bredband åt all' -kampanjen bör åtföljas av massiv och öppen diskussion. Precis som på detta forum. Det är ett nödvändigt villkor för att arbetet skall lyckas på lokalnivå. Erbjöd t.o.m. min hjälp, men det är inte fråga om resurser utan kontroll över prosessen.

Detta är landskapets informationssida:

Laajakaista kaikille 2010 / 2015

Såhär har Iivantiiranejden delgett information om förberedelserna:

Iivantiiran kyläverkko

Bengt
Medlem
# Skrivet: 18 Sep 2009 10:38
Svara 


Så här blir det på Åland.

Ålandstidningen
17.9.2009 15:50
Nytt stöd för bredbandsutbyggnad

POLITIK Ett nytt statligt lagförslag ska ge stöd till bredbandsutbyggnad i glesbygdsområden. Landskapsregeringen beslutade i dag att omfatta lagförslaget som för Ålands del innebär att landskapsregeringen i samarbete med kommunerna tar fram ett ett projektprogram för de stödberättigade områdena.

På Åland omfattas Geta samt skärgårdskommunerna i de områden som i lagförslaget definieras som stödberättigade.

Stödet är inte en totalfinansiering av bredbandsprojekt, stödtagaren ska stå för minst 34 procent och kommunen för minst 33 procent av kostnaderna. (PL)

Nisse
Medlem
# Skrivet: 19 Sep 2009 12:14
Svara 


Om det går lika snabbt på Åland som här på fastlandet så kanske ni får snabba förbindelser år 2020 ... (optimistiskt bedömt).

UlfG
Medlem
# Skrivet: 20 Sep 2009 13:58
Svara 


EU:s regler för statsstöd. Vi får nog glömma att staten skall genom stöd ro detta iland. Enligt min åsikt begränsar EU statsstöd kraftigt. Nåja efter tre år skall EU analysera hur det gick med den förväntade markandsmässiga utbyggnaden.

http://ec.europa.eu/competition/state_aid/legislat ion/guidelines_broadband_sv.pdf

UlfG
Medlem
# Skrivet: 20 Sep 2009 13:59
Svara 


Här ett sammandrag.

http://www.broadband-europe.eu/Pages/NewsDetail.as px?ItemID=600

Bengt
Medlem
# Skrivet: 20 Sep 2009 20:43
Svara 


Om det går lika snabbt på Åland som här på fastlandet så kanske ni får snabba förbindelser år 2020 ... (optimistiskt bedömt).

Stämmer säkert. Å andra sidan så gäller ju detta ENDAST Geta kommun och skärgården. Brändö-Kumlinge fibernät är snart färdigt så det gäller inte Brändö-Kumlinge heller. Ålands Telefonandelslag har länge erbjudit fiberanslutning på åländska landsbygden, men jag har inte hört att det skulle vara någon rusning direkt...

http://www.altel.aland.fi/pris.html#2

pdonner
Medlem
# Skrivet: 21 Sep 2009 09:40 - Editerad av: pdonner
Svara 


Kainuun ympäristökeskus, Oulun läänin hallitus och Kainuun maakunta –kuntayhtymä annonserar i gårdagens (20.9.2009) Kainuun Sanomat stöd genom "Itä-Suomen EAKR-toimenpideohjelma":

Lisäksi voidaan rahoittaa kuntien investointeja, tietoliikenteen ja tietoyhteiskunnan palveluiden ja sisällön tuottamista pk-yritysten tarpeisiin ... selvityksiä ja palveluinnovaatioita.

Man kan kanske läsa detta på mer än ett sätt, men jag tolkar annonsen som så, att man också är beredd att finansiera produktion av dataöverföringsinfrastruktur. Det blir intressant att se hur man tolkar EU:s regler i det fallet.

UlfG
Medlem
# Skrivet: 21 Sep 2009 09:46
Svara 


Om jag förstod EU:s regelverk ovan rätt så avser man göra en utvärdering efter 3 år för att se om marknaden tänker ta hand om saken.

- Vad borde vi göra nu för att får fram OM marknadens krafter avser uppfylla förväntningarna - senast efter 3 år?

Idéer!

Dan
Medlem
# Skrivet: 21 Sep 2009 10:08
Svara 


Stämmer bra att det går och få fiber från Ålands Telefon.
Det är bara några få privata som har tagit fiber men Ålands Telefon har inte marknadsfört att det går att få fiber.
Tror att efter den livliga debatt om fiber som det var på Åland för några år sedan kan vi nu skörda och fått möjligheten till fiber.

När jag drog in fiber till huset kändes det som om man hade kastat bort pengarna och inte blev det så där mycket snabbare som folk pratar om.
Nu när jag haft det ett år så skulle jag inte vilja byta ner mig för stabilare lina får man söka efter, IP-Tv blev också mycket stabilare mot tidigare.
Har nu HD-Tv via IP-Tv och 100/10 lina så visst har utvecklingen gått stadigt framåt på Åland.

Nu först kan jag säga att äntligen har man en lina som fungerar skapligt men det har tagit tid och resan har varit lång.
Mitt behov ligger tyvärr snäppet högre än vad jag har idag men tekniken stannar väl inte av bara för att man fått fiber.

http://www.rcaland.ax/film.php

Dan
Medlem
# Skrivet: 21 Sep 2009 11:13
Svara 


Finlands regering antog hösten 2008 ett principbeslut om en nationell handlingsplan för förbättrandet av informationssamhällets infrastruktur.
– För Ålands del innebär att landskapsregeringen i samarbete med kommunerna ska utarbeta ett projektprogram för de stödberättigade områdena.

Nyan: http://www.nyan.ax/nyheter/?news_id=46486

Nisse
Medlem
# Skrivet: 21 Sep 2009 13:58
Svara 



Om jag förstod EU:s regelverk ovan rätt så avser man göra en utvärdering efter 3 år för att se om marknaden tänker ta hand om saken.

- Vad borde vi göra nu för att får fram OM marknadens krafter avser uppfylla förväntningarna - senast efter 3 år?

Idéer!


Enligt min mening så fick vi svaret svart på vitt redan i mars på det seminarium i Helsingfors som Nylands förbund ordnade. Där sade Elisa (i operatörernas taltur) att de INTE tänker bygga fiber utan mobila nät. Och bygger de fiber så tänker de INTE låta nätet vara öppet.

Vad mera behövs ?

(Jag har kopior av Elisas taltur om någon vill se det med egna ögon)

<< . 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . >>
Ditt svar
Bold Style  Italic Style  Underlined Style  Image Link  URL Link     :) ;) :-p :-( :up: :down: :talk: :confused :cool: :sealed: :noway: ... Använd inte smilies

Kill your darlings


» Namn  » Lösenord 
Only registered users can post here. Enter your login/password correctly before posting a message, or register first.