Att kartlägga fiberinstallationerna - Finlandssvenskt fiberforum
Bredbandsgruppen  
Forum RSS feed    Forum - Svara - Statistik - Registrering - Sök -

Finlandssvenskt fiberforum / Att dra fiber / Att kartlägga fiberinstallationerna
Författare Meddelande
pdonner
Medlem
# Skrivet: 17 Nov 2008 19:15 - Editerad av: pdonner
Svara 


Det är väl lagstadgat att nätoperatorn måste hålla register på sina installationer. Kommunikationsverkets ämbetsman påpekade åtminstone att operatorn har visningsskyldighet. Åtminstone en del av byanätsaktivisterna tycks uppleva detta som besvärlig, fast det är nog någonting som stadgats för att det inte skall uppstå onödiga skador när man gräver (t.ex. optisk fiber).

Jag har funderat på att man kunde förenkla och systematisera detta genom att använda gängse (och nuförtiden relativt billig) GPS-utrustning. Man läser in en rad punkter (waypath) som sedan införs i ett register. Min son donerade en uråldrig Eagle Explorer efter att ha skaffat en nyare och finare modell för den nyinköpta båten. -- Dagens dyrare mobiltelefoner tycks också ha liknande egenskaper, men jag har åtminstone tillsvidare inte haft tillgång till sådan utrustning.

GPS-mottagaren Eagle Explorer har en väldigt konstig koppling till datorns RS-232C kontakt. Det är en 6 pols uttag som lite påminner om en DIN-anslutning, men den är tyvärr lite mindre och så är den specialutformad. Lyckades slutligen idag spåra fram en sådan specialkabel som går att beställa för 25 euro. Och så skulle det väl vara bra med en färsk ackumulator. Men sedan skall jag börja överföra kabelkoordinat till vektorkartorna som jag skaffade från landskapets kartbyrå.

XML-formatet för GPS information heter GPX. Lyckligtvis finns det en mängd fri softvara för att gratis läsa in den registrerade rutten i denna lätthanterliga XML-databas. Därefter kan man överföra informationen till kartan, t.ex. Google Maps om man så vill. Jag tänker dock gå in för en kartläggningsmetod som är oavhängig från de stora monopolen.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 17 Nov 2008 23:02 - Editerad av: Nisse
Svara 


Hmm, jag köpte först en skräp-GPS men den var så hopplös så jag köpte den bästa det finns: Garmin 60CSx och den har fungerat bra.

Man skall inte lägga in märken utan man skapar ett SPÅR, dvs. går helt enkelt utmed kabeln !

Märken kan man använda för kabelbrunnar, skarvar mm.

Kolla prisjakt.nu - det kan var dubbelt så stor skillnad mellan priserna !!!

pdonner
Medlem
# Skrivet: 18 Nov 2008 07:49 - Editerad av: pdonner
Svara 


... jag köpte först en skräp-GPS men den var så hopplös så jag köpte den bästa det finns ...

Tack för spåret till ett fungerande system. Kan du upplysa mig: Vad är det som i grunden skiljer en hopplös skräp-GPS från den bästa som finns? Och vad är det som gör skräp-GPS:n oanvändbar?

prisjakt.nu Hoppsan. Slog jag upp på GPS så producerar tjänsten en lista på 100 olika produkter. Där ingår GPS-utrustning med ekolod och med fartkameravarnare, så alla alternativ är uppenbarligen inte relevanta. Prisnivån varierar mellan 314 SEK och 14.990 SEK.

Garmin GPSmap 60CSx http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=83836 tycks kosta någonting mellan 2.990 SEK och 7.999 SEK beroende på varifrån man köper (säljs av 56 butiker). Så visst har du rätt, att det är mycket stor skillnad på priserna beroende på varifrån man köper.

Nisse
Medlem
# Skrivet: 18 Nov 2008 09:30
Svara 


Tja, det är ungefär alltihop. Skärmen var usel, menyerna omöjliga och man kunde inte ställa in namn och funktioner. Samt att känsligheten var riktigt dålig i skog och det är ju där man behöver den. Och så noggrannheten ... Vi borde ha HÖGST 1 meters noggrannhet och det kommer man upp till bara om man har Garmin GPS60CSx på samma ställe i tiotals minuter. Men tio meters noggrannhet är det onödigt att göra hela jobbet.

Man skall ha Sirfstar III som mottagningskrets för att det skall fungera !

Du skall välja handhållna GPS - bil-GPS har vi inte stor nytta av. De har usel noggrannhet.

Noggrannheten kan förbättras med differentialsignal men det börjar bli dyra mottagare. För jordbruket får man med 10 cm noggrannhet men de kostar 3000 euro.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 18 Nov 2008 10:54 - Editerad av: pdonner
Svara 


Vi borde ha HÖGST 1 meters noggrannhet och det kommer man upp till bara om man har Garmin GPS60CSx på samma ställe i tiotals minuter.

Det var dethär som jag var mest tveksam om visavi den äldre Eagle Explorern. Men få se hur det blir. -- I och för sig tycker jag nog att en mindre noggrann karta också kan vara informativ, men det är nog meningslöst utföra mätningar som måste göras om. -- Men så undrar jag naturligtvis hur ett sådant värde ser ut, som uppmätts med 1 meters (eller 10 centimeters) noggrannhet?

Man skall ha Sirfstar III som mottagningskrets ...

Dethär är ett annat kapitel som jag måste sätta mig in i. Hoppeligen går det att ställa in sändaren. Det står "12 channel receiver" på locket så uppenbarligen har apparaten nog förmåga att ställa in sig på olika sätt.

Du skall välja handhållna GPS - bil-GPS har vi inte stor nytta av.

Det var också värdefullt att veta. Eagle Explorer är i och för sig en handhållsmodell.

Noggrannheten kan förbättras med differentialsignal ...

Detdär måste jag också studera för att riktigt förstå hur det fungerar. Kanske du har någon hänvisning som jag kunde dra nytta av. Jag har inget emot 10 centimeters noggrannhet och fungerar det i jordbrukssammanhang så blir det ju dubbelt så intressant. - Men var är det man kan använda differentialsignal för att gagna jordbruket?

Nisse
Medlem
# Skrivet: 18 Nov 2008 11:24
Svara 


Sirfstar III är en mikrokrets (hårdvara) och om den inte finns i apparaten så är det kört ...

Det finns flera system att förbättra noggrannheten för GPS. Ett är att ta emot en skild korrektionssignal och då måste apparaten vara utrustad med en sådan mottagare. En annan är att ställa upp en egen fast sändare som man kalibrerar så man vet dess exakta position. Sedan kan man ta korrektionssignal från den och kommer då ned till 1 cm noggrannhet. Används av byggfirmor och är DYR.

En ganska grundlig (litet gammal) info om DGPS finns här:

http://www.gpsinformation.org/dale/dgps.htm

Annars så utgår jag ifrån att GPS:n har WAAS/EGNOS - annars är den riktigt dålig (det är ett system för korrigering också som är inbyggt i de nya GPS:arna och ger noggrannhet ned till 3 meter).

Vi behöver GPS speciellt för körlinjer (vid sprutning). Jag lämnar nu två billar osådda med 15 meters mellansrum som sprutspår men det är ganska jobbigt. Bara priset kommer ned litet så köper jag en GPS för traktorn.

DGPS används mycket längs kusterna. Nu vet jag inte om det finns DGPS inne i landet men sök på Geodetiska institutet ...

pdonner
Medlem
# Skrivet: 18 Nov 2008 11:49
Svara 


Sirfstar III är en mikrokrets (hårdvara) och om den inte finns i apparaten så är det kört ...

Beklagar missförståndet. Eagle finns inte med på Wikipedias lista över tillverkare av Sirfstar III -kompatibla GPS-mottagare, men måste väl ännu gräva i tillverkarens information för att reda ut saken.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 18 Nov 2008 11:54 - Editerad av: pdonner
Svara 


DGPS används mycket längs kusterna. Nu vet jag inte om det finns DGPS inne i landet men sök på Geodetiska institutet ...

Sökte och hittade detta <http://www.fgi.fi/osastot/tutkimus_swe.php?osasto= 4>:

En fältstudie utförd i Finland år 2003 indikerade att EGNOS-lokaliseringsnoggrannhet (med EGNOS-systemets Test Bed-signal) är ungefär 2 meter för de horisontala komponenterna och 4 meter för den vertikala i 95% av fallen. Enligt ett körtest på 6100 kilometer runt om i Finland, kan dock EGNOS GEO-satelliterna nås direkt på endast 51% av huvud- och motorvägarna på grund av satelliternas låga elevationsvinklar. Därför är EGNOS-servicens tillgänglighet ganska låg för landtillämpningar i Finland.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 9 Apr 2009 10:25 - Editerad av: pdonner
Svara 


Karih: Dokumenteringer av vårt nätdel som har blivit byggd är på gång i terängen och sker med gps system med ca. +- 10 cm nogrannhet

Vi diskuterade detta för några månader sedan och jag håller på med att fastställa vad för slags apparatur som ger den noggrannhet vi behöver. Nisse rekommenderade Garmin GPS60CSx. Det finns en ny modell GPSMAP 76CSx, men jag ser inte särskilt många förbättringar, förutom lite mer utrymme för kartor.

Forskaren vid FGI har inte brytt sig om att ge djupare information om EGNOS-täckningen för Finland. Den engelsktalande experten vid det tekniska stödet för Garmin Finland rekommenderade att man inte skall använda EGNOS korrektionen ovanför Oslo - Helsingfors -linjen, men det måste nog vara fel enligt ovanstående FGI-undersökning. Så jag har nu gått in för att pröva ut GPS-manicken själv. Garmin Finland vill inte främja sin försäljning bland fiberbyggare genom att låna en demoapparat, men jag hittade en återförsäljare i Kajana som var samarbetsvillig. Vi kom överens om att jag skriver en artikel på ett visst nätforum där jag nämner deras firmanamn. Så nu kommer ni att bli konfronterade med reklam - men Bredde sade att det nog går för sig om man gör det hyfsat.

EGNOS ger i bästa fall en noggrannhet mellan 2 och 4 meter. Och det kan ju hända att noggrannheten blir bättre 2013 när det EU-finansierade Galileo-satellitnätverket är i gång. Men om ni nu redan jobbar med +- 10 cm noggrannhet, så betyder det att ni inte använder dessa apparater utan ett annat system. - Så vad kan det vara?

Nisse
Medlem
# Skrivet: 9 Apr 2009 12:52
Svara 


Troligen RTK GPS som är svinaktigt dyr. Man behöver en basstation som ger en korrigeringssignal och då kan man komma ned till centimeternoggrannhet.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 5 Dec 2014 10:36 - Editerad av: pdonner
Svara 


Efter en dåligt förberedd uppdatering från Google Maps till Maps Engine Lite har Googles kartprogramm varit så gott som oanvändbart som hjälpmedel för fibernätsplaneraren. Webprogrammet har inte ens klarat av Googles eget lagringsformat KML. Så för att få in KML-data från GPS redskapet måste man först stå på huvudet med båda händerna utsträckta: Öppna din tabellräknare och spara KML-informationen som kommaseparerade rader - Gå sedan över till den föregående 'klassiska versionen' och importera raderna till Google Maps och använd sedan webfönstret så gott du kan.

Jag upptäckte igår att Google äntligen uppdaterat programmet så att det kan läsa KML-filer. Nya tricks, nytt namn: Programmet heter numera My Maps. Det gäller att först lära sig hur det inte så särskilt intuitiva användargränssnittet fungerar. Under portföljikonen öppnar sig en sedvanlig Open File -meny. Använd den om du vill exportera data till en KML-fil. Det var där jag igår hittade Import File -kommandot. Men för att importera skall man numera använda Import-ikonen (gränssnittet tycks ändra sig hela tiden). Där hittar du det magiska kommandot som möjliggör inläsning av KML-filen som jag producerat med GPS-redskapet. Därefter fungerar programmet som sig bör. - Tro inte att det skall gå att läsa in information direkt från GPS-manicken. Det gäller att vänta på nästa uppdatering av Google programmet.

För att få en högklassig utskrift gäller det att skriva ut en PDF-fil. Den är användbar om du råkar äga det verkliga Adobe Acrobat -programmet (alltså inte Acrobat Reader). Vill du redigera bilden utan Acrobat, bör du skriva ut en bild.

Såhär ser gårdagen karta ut: 'Välikatselmus 1.12.2014'. Om du vill veta var dessa presentationer används bör du konsultera http://nettinoste.fi/ och sökordet 'Valmista tuli'

För att inte vilseleda er med reklam för Googles programm, så vill jag påpeka att den bästa kartfunktionaliteten fås fortfarande i Open Source programmet QGIS eller UDIG. Helt överlägsna verktyg. Det kräver dock sin tid att trimma det modellerbara UDIG-användargränssnittet och att lära sig använda den rika mängden QGIS-tillägg.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 5 Dec 2014 16:11
Svara 


Har inte kollat vad det står i nuvarande telelag, men i det nya lagförslaget har nätoperatören uttryckligen skyldighet att dokumentera nätets geografi. Liljenet har löst problemet genom att 2008 bli kund hos Keypro, som har marknadsledande position (50%?) i Finland. Eftersom jag visste vad jag ville ha (via internet) långt innan Keypro var fätdig att leverera det, har det varit betatillämpningar hela vägen ända tills vi för några månader sedan omsider fick KeyCOM 2.0.

Kepro säljer även GPS-mätningstjänst (timtaxa, effektivt ca Euro 200 per km: kabelläggaren vandrar med längs rutten som mäts), som vi har köpt ända sedan början och en fördel med att ha samma leverantör för GPS-data och kartor är att rutten blir färdigt inritad på kartan och jag bara behöver ”följa John” med kabelritandet (vilket är svårt nog). KeyCOM har nogrannhetsklasserna 0,2m, 1m och 5m, så jag antar att mätnoggrannheten för den professionella GPS-mätningen är bättre än 2dm och noggrannare än så är det redan svårt att gräva. För gräventreprenörer tillhandahåller Keypro tjänsten kaivulupa.fi, som berättar ifall någon ämnar gräva nära våra kablar.

För kartatabasen betalar Liljenet storleksordning en Euro per månad och abonnent (men därtill kommer allt mitt (talko-)arbete, värt hittintills säkert en stor femsiffrig summa. Om man vill, kan man skaffa en GPS-försedd smarttelefon med stor skärm och ta KeyCOM med sig ut i skogen och spana in nätsträckningen i grannskapet där man står. Men nuförtiden håller jag mig mest till bordsdatorn: ifall jag dristar mig ut i terrängen kommer snart någon av Liljenetkollegerna och säger ”Schas!” (Senast jag så blev bortschasad i oktober 2013 höll Östnylands säkert största traktor på med att i språngmarschtakt ploga ned en stomfiberskabel i huvudvägens vägren två kilometer på två timmar).

För att inte beskyllas for gratisreklam vill jag ännu tillägga att en typisk enskild dokumenteringsuppgift – att lägga till en fastighet, en huskabelstump och en skarv – i KeyCOM kräver över tvåhundra klickningar (eller motsvarande).

pdonner
Medlem
# Skrivet: 7 Dec 2014 15:59 - Editerad av: pdonner
Svara 


Ursäkta mig, Gunnulf. Det måste nog vara mer än 50%. - Jag har försökt undvika att säga någonting om KeyPro, men nu kan jag inte hålla tyst. Programmet är nog inne i beta-versionen fortfarande. Mitt helhetsintryck är att KeyCom är skrivet av någon som aldrig har planerat eller uppehållit ett fibernät. Och så kan man inte skriva användbara datorprogram. Det är som med bolaget som försökte skriva distanspianoprogram för videokonferensutrustning och solenoidpiano. Allt var annars helt OK, men programmeraren kunde inte spela piano.

Vi har bokstavligen förlorat tusen euro på att vara offer för att vår nätplanerare använder KeyCom. Det verkligt otrevliga med bolaget är att de vill ha flera hundra euro för någonting som i GIS-programmen kostar en knapptryckning. Mest oetiskt är att man måste betala extra för att kunna använda information som lantmäteriverket distribuerar gratis. Kommunikationsverket borde ha föreskrivit att man måste använda program som är skrivna med öppen källkod då man lämnade in planer till Bredband för alla 2015. Nu kunde det kommerciella bolaget sko sig på myndighetens top-down bestämmelser och användarnas (alltså vår) bottom-up okunskap.

Köp inte heller onödig GPS-mätningstjänst för 200€ i timmen när ni själv kan dokumentera ert nät med den C.SCOPE kabelsökare som Liljenet vänligen introducerade oss under sin fina demonstration. Precis samma grej som kabelvisarna använder när de märker ut telebolagets kablar. Den billigaste modellen kostar ungefär en tusenlapp. Med det dyraste paketet som kostar mer än dubbelt upp kan man samtidigt mäta kabeldjup och därmed undvika NTM-centralens tillrättavisningar. Det ingår en sändare i det paketet. Den är synnerligen nyttig när man söker elkablar nära hushållen. Gräv av ett par elkablar så är sökaren snabbt betald.

Bara det blir paus under vintersäsongen tänker jag skriva ett datorprogram som kombinerar kabelsökarens USB-information med liknande platsdata som går att läsa vid GPS-läsarens serieport. Varje gång man trycker på sökarens eller GPS-läsarens knapp lagrar programmet Lat/Lon-koordinater och kabeldjup. Hoppas att sökarens tillverkare levererar protokollet så att man inte behöver hacka sig fram till hur det fungerar. Numera är det bara dyra Trimbles tillverkare (och någon annan i samma prisklass) som fått ta del av den informationen. C.SCOPE tillverkaren svarade mycket vänligt, så kanske jag får veta av dem hur handskakningen utförs.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 10 Dec 2014 19:50
Svara 


Om jag har förstått Keypros business rätt, så lever de på att (för dyra pengar) göra ARBETE för kunderna. Inget fel med det; entreprenören ska få sin belöning och man är inte tvungen att köpa. Men jag vet inte hur det går till att planera eller dokumentera ett nät utan att SJÄLV gå runt i terrängen – min skrivbordsplanering av Söderby vintern 2012-2013 blev helt refuserad när vi omsider recognoscerade den förmodade rutten i juli 2013. Mina filer med Liljenets nät och dokument sedan 2007 fyller en sticka på 4 GB, och jag kan inte förutsätta att någon annan skulle kunna överta informationen därifrån. Så motiven till att bli kund hos Keypro var tre:
1. Jag ville göra Liljenet oberoende av Mårtenson genom att ha informationen samlad i en kommersiellt underhållen databas med professionella användare den dag som jag själv – av vilken anledning det vara må – inte längre är tillgänglig att upprätthålla och tolka mina kart-, excel- och Powerpointfiler.

2. Liljenet ville inte upprätthålla en egen server för nätinformationen och betala licensavgifter för programvaran

3. Vår rågranne, Lovisa telefon hade goda erfarenheter sv Keypro.

;Så Liljenet blev kund långt innan det var möjligt att mata in och komma åt informationen över Internet. Med min personliga bakgrund som f.d. nerd på 1960-talet har det gått bra och jag har accepterat det extra besvär som beta-användningen krävt. Och Keypro har ungefär en gång i året fått mina (ganska beska) kommentarer om användargränssnittet.

Philip har rätt i att KeyCOM är ett work-in-progress, men tjänsten tuki@keypro.fi har fungerat bra. Liljenet har fått valuta för pengarna utan att behöva betala för mitt talkoarbete.

pdonner
Medlem
# Skrivet: 30 Jul 2015 10:54 - Editerad av: pdonner
Svara 


Kolla tjänsten GPX2KML där man kan översätta Garmin GPX filer till KML som är användbart både i Google My Maps och Lantmäteriverkets Paikkatietoikkuna -tjänst (ännu inget svenskspråkigt namn - suck!).

GPX2KML-tjänsten översätter filen men den presenterar också statistik och den insalmade platsinformationen i Google My Maps vilket är mycket användbart om man vill snabbt kolla vad filen innehåller.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 14 Feb 2016 16:32
Svara 


Fiberdokumentation 1: Varför?

Efter att en längre tid sysslat med att kontrollera och uppdatera (”auditera”) dokumentationen av Liljenets fiberkabelnät önskar jag dela med mig av erfarenheterna genom att publicera dem som en liten serie inlägg på denna tråd. Delvis uppdaterar jag vad jag här skrivit tidigare. Ifall t.ex. Guje eller Nisse håller på att sammanställa en bok om fiberkabelbyggande, står mina inlägg om dokumentation vederlagsfritt till förfogande, till den del som de är värda att tas med.

En artikel i tidskriften Forum för ekonomi och teknik, vilken jag skrev 2009, slutade med argumentet: ” Sist men inte minst kan Nisse Husberg i grannsocknen genast berätta vad Liljenet inte ska göra vid varje liten stötesten – eftersom han har stött på dem alla! Numera kan jag hävda att jag har gjort tillräckligt många alldeles egna misstag.

Den kommande texten är sammanställd för ett fiberkabelnät med point-to-point-teknik, och behöver marginella modifikationer för ett PON-nät.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 16 Feb 2016 16:23
Svara 


Konsekvenserna av saknade dokument eller av dokumentationsfel är först och främst en massa onödigt besvär. Också de, som var med, glömmer fort vad som gjordes. Vattenlagets gräventreprenör, som grävde dike för avloppsröret, grävde av misstag av vattenledningar på åtminstone ett halvdussin ställen – på grund av bristfällig dokumentation! Redan trafikministeriet ålägger ju nätägaren skyldigheten att hålla reda på var nätet är byggt.

De flesta har hört historien om maskinen som inte fungerade. Ingenjören som tillkallades stod och funderade länge innan han bad om en hammare. Han slog ett slag – och överraskning – maskinen fungerade. När han bad om ett arvode på etthundra kronor för reparationen, önskade maskinens ägare en specificerad räkning. På den stod: ”För att slå ett slag: 1 krona. För att veta hur slaget skulle slås: 99 kronor.”

Ifall jag fick frågan om Liljenet fiberkabelandelslag är till salu och vad det kostar, skulle jag svara: ”Nej. Men utropspriset är en miljon Euro” och vid behov ge en specifikation: En halv miljon för nätet, en halv miljon för INFORMATIONEN om hur nätet är byggt. Dokumentationen har alltså ett stort kommersiellt värde!

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 17 Feb 2016 17:55
Svara 


Fiberdokumentation 2: Planering

Det är lämpligt att utgå ifrån planeringen av fiberkabelnätet, t.ex, så som min instruktion i tio planeringssteg för nät med point-to-point-teknik beskriver processen på tjugofem plancher, utställda den 10 oktober 2011 vid Liljenets fiberdag på Malmgård (Kan beställas!):
1. Bestäm nätets omfattning och identifiera alla nuvarande och sannolika framtida fastigheter på kartan.
2. Bestäm ungefär var byaväxeln (eller växlarna) kan placeras någonstans nära fastigheternas ”tyngdpunkt”, så att den kan förbindas med en (sannolik) internet-ihopkopplingspunkt.
3. Definiera kabelrutter från byaväxeln till fastigheterna (om inte ett sambygge med vattenandelslaget eller elbolaget dikterar nättopografin).
4. Bestäm skarvarnas placering; förgreningar och vägunderfarter är självskrivna ställen där kablarna måste kapas. Fältstudier är nodvändiga!
5. Bestäm kablarnas dimensioner genom att räkna, börjande med de yttersta förgreningarna, hur många fastigheter skall slussas ända fram till byaväxeln.
6. Beräkna kabellängder genom att mäta på kartan; räkna ihop för att kunna be om offert och beställa kablar.
7. Rita kabelläggningsskisser för fältarbete – en skiss per skarv; kartan innehåller alltför mycket information.

Kommen så här långt måste nätplaneraren ta en paus i planeringsarbetet och fortsätta först när man grävt ner kabelsegmenten och man vet hur många fiberändor det verkligen finns vid varje skarvpunkt. Det går inte som planerat utan det blir alltid ändringar! Det är viktigt att föra noggrann bok under byggnadsskedet; anteckna identifikation av skarvstället, kabelnamn, tejpfärger och metertal vid kapningsställena,

8. Sammanställ panelritningar, som visar via vilka skarvar vilka fastigheter skall anslutas till vilket stift i panelerna i byaväxeln.
9. Rita skarvscheman för varje skarv.
10. Sammanställ formulär för svetsmätning.

Huvudväxeln skall gärna vara färdigt ansluten till internet när montören knackar på för att installera mediakonverter, eventuell husfördelarbox och inomhuskabel.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 19 Feb 2016 09:40
Svara 


Fiberdokumentation 3: Dokumenteringsprocessen

Det är fullt möjligt att dokumentera nätet med ”hemgjorda” dokumenteringsverktyg. Jag använder fortfarande Office-programfamiljen för planering och dokumentutkast. Andra text- och spreadsheetprogram duger säkert lika bra. Men för skissritning rekommenderar jag inte Powerpoint. Eftersom jag inte kan lita på att någon annan kan lyckas reda ut och hitta i filer som finns i min persondator, stod det redan vid starten fullkomligt klart för oss att Liljenet behövde abonnera på ett kommersiellt tillgängligt dokumentationsverktyg. Jag hade inga som helst förutfattade åsikter och det råkade bli Keypro, av tre orsaker (tidigare nämnda i denna tråd):

1. Liljenet behövde på sikt göra sig oberoende av min person och ha tillgång till utomstående kompetens för dokumentationssystemet. Och jag var ovillig att på egen hand behöva lära mig hur man handskas med karttillämpningar.
2. Dokumentationen skulle ske via internet, eftersom Liljenet inte ville upprätthålla någon egen server för ändamålet och vara tvungen att handha uppdateringar av programvaran.
3. Lovisa telefonandelslags rekommendation.

Det är sedan en helt annan historia att jag blev beta-användare i sju år tills den utgåva 2.2 av Keycom, vilken motsvarade min vision av 2008, omsider blev färdig 2015. För en urtidsödle-nörd, som skrev maskinkod på 1960-talet, var beta-användningen en lämplig utmaning. Det finns kanske på marknaden avancerade system, som kombinerar planering och dokumentation, men jag har inte använt den optionen i Keycom.

Oberoende av vem som har levererat programvaran för dokumentationsarbetet, torde den inneboende logiken vara liknande: Allra först, när kablarna är utlagda och nedgrävda och skarvställena är bestämda måste alla rutter och skarvställen GPS-mätas och GPS-data matas in i dokumentationssystemets kartfunktion.

1. Definiera/lägg ut på kartan alla fastigheter som nätet omfattar, både sådana som verkligen ansluts eller som planeras bli anslutna. Programvaran innehåller (sannolikt) en adressfunktion. Anteckna fastighetens kod eller systembeteckning.

Lärdom: Det som står på fastighetens postlåda är inte nödvändigtvis samma adress som på kartan!

2. Definiera/lägg ut på kartan alla skarvställen. Anteckna skarvens kod eller systembeteckning.

3. Definiera/lägg ut på kartan förbindelsekablarnas kabelsegment längs de GPS-mätta rutterna mellan skarvställena och huskabelsegment mellan skarvställena och fastigheterna. Anteckna kabelsegmentets kod eller systembeteckning och kabelns typ och dimension.

4. Definiera att kabelns ändar är anslutna till skarven eller fastigheten.

5. Definiera/lägg ut på kartan platser där kabelslingor lämnats hoprullade i väntan på senare omhändertagande; t.ex. huskablar vid tomtgränsen eller husväggen.

6. Definiera utrustning som installerats i fastigheten, t.ex. husfördelarbox eller husväxel (i det tekniska utrymmet), mediakonverter (i lägenheten) och inomhuskabel mellan de olika apparaterna.

7. Definiera utrustning som installerats i byaväxelfastigheten eller -skåpet, t.ex. paneler, byaväxelenheter, korskopplingsskåp, strömförsörjningsapparater, mm.

8. För varje skarv, koppla varje inkommande fiber till sin utgående fiber, dvs skriv in i dokumentsystemet hur fibrerna är ihopsvetsade.

9. För varje fastighet, koppla varje från byaväxeln inkommande fiber till de apparater som berörs och skriv in även kopplingarna mellan apparaterna,

10. För varje byaväxelutrymme, koppla varje inkommande fiber till respektive stift i panelerna. Mellanfibrerna mellan paneler, byaväxelenheter och korskopplingsstativ kan definieras i det skede som mediakonvertrarna tas i bruk.

11. Definiera de tjänster som fiberandelslaget tillhandahåller: det kan vara exempelvis global IP-adress, VoIP, IPTV eller 1 Gbit/s anslutning.

12. Skriv in abonnentens kunddata, namn, adress, faktureringadress, medlemsnummer / anslutningskontrakt, tidpunkter, mm.

13. Kombinera abonnentens kunddata med fastighet, fiber, mellankopplat växelstift och eventuella tjänster.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 20 Feb 2016 11:53
Svara 


Fiberdokumentation 4: Namngivning

En av de första utmaningarna som nätplaneraren stöter på är att hitta på namn eller kodbeteckningar för de olika objekten i nätet. Det hela blir inte lättare av att dokumentations¬systemet (åtminstone Keycom) i vissa fall förutsätter en siffra, i andra fall accepterar alfanumeriska koder. Även sifferbeteckningar kanske ordnas alfabetiskt, dvs, 1, 11, 12, 121, 13, 2 osv, inte numeriskt 1, 2, 11, 12, 13, 121 osv.

När Liljenet startade skapade jag i ”flykten” ett kodsystem, där

• Skarvar är betecknade med en siffra.
• Kunder har kundnummer.
• Fastigheter har bokstaven H (”Hus”) plus kundnumret.
• I förbindelsenätet har kabelsegment beteckningen startskarvnummer – slutskarvnummer, medan huskablar betecknas startskarvnummer – fastighetskod.
• Ifall det lagts ut två parallella kablar mellan samma två skarvar, har de betecknats A och B.
• Kabelrullar har döpts som meteorologiårets tromber, i bokstavsordning, börjande med Abel-12, Berta-6, Cecil-24, Dagmar-4, osv. (När vi beställde Östen-24, sade jag åt min motpart på Draka att vi inte kan beställa mer kabel, eftersom alfabetet tagit slut!)
• Kabelslingor som lämnats ihoprullade i väntan på att grävas ända fram till ett hus har fått fastighetens kod.
• Skyddsrör lånar sin kod av närmaste skarv, med förbokstaven R (för ”Rör”).
• Byaväxlarna har både ett skarvnummer och en bokstavskod - en slump av hur de kom till - onödigt.
• Stift i panelen betecknas Byaväxelbokstav+P+panelnummer/stiftnummer

Detta har nu i åtta år fungerat någotsånär skapligt, trots de inkonsekvenser som den historiska utvecklingen råkade leda till Bokstäverna räckte ju inte till! När vi redan hade S för byaväxeln i Sävträsk, måste Söderby bli Z!

Lärdom: Gruppera beteckningarna enligt by eller någon annan lätt-att-komma-ihåg-princip!

Lärdom: Verksamhetsområdet växte undan för undan och är nu fyrdubbelt större än vi trodde vid starten; planera för expansion!

I början byggdes nätet enligt kartor som avloppsplaneringskonsulten ritat. Där saknade fastigheterna numrering – trots det uppenbara behovet av att kunna diskutera en fastighetsinstallation per telefon – och avloppsnätets förgreningspunkter började på varje bykarta med nummer 1. Jag inbillade mig att det kunde vara nyttigt att i mån av möjlighet ha samma numrering på fiberkabelkartorna, och strävade – helt i onödan – till att göra numreringen homogen. Detta ”smittade” av sig på skarvnumreringen och det dök upp samma skarvnummer på flera ställen.

Lärdom: Det finns ingen annan synergi mellan dokumentationen av vatten-/avloppsnät och fiberkabelnät än GPS-mätningen.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 21 Feb 2016 20:28
Svara 


Fiberdokumentation 5: Felsökning

Jag har kungjort en ambition att Liljenets dokumentation skall till minst 99% motsvara verkligheten. Vi är inte där ännu, men intrycket av den auditering, som jag hållit på med - till och från - sedan sensommaren 2015, tyder på att ”processen konvergerar”. Ifall jag hittar en diskrepans mellan verkligheten och planeringsdokumenten (som oftast är grunden för dokumentationen), så ändrar vi dokumenten, men gör om möjligt inga ändringar i nätet.

Lärdom: Okontrollerade anteckningar har en felfrekvens mellan 1% och 2%.

Totalt omfattar Liljenets nät drygt 500 kabeländor eller ”homes passed”, som det heter på kabel-TV-språk. Planeringsregeln har varit två fibrer per hushåll. Det finns ett antal obyggda tomter eller andra reserveringar, varför det totala antalet fibrer är ca 1400. Om varje fiber har i medeltal sju skarvar eller andra element, innebär detta att min auditering motsvarar ett puzzleläggande med ca 10 000 bitar. Jag ska beskriva några typiska fel:

Några skarvnamn blev dubblerade i början, eftersom jag införde systematik först senare. Redan namngivna objekt döptes av misstag på nytt och namnet måste ändras – en källa till förvecklingar!

Att kunden och fastigheten har samma nummer förenklar naturligtvis memoreringen av dokumentinnehållet, men leder till ändringar, när kunden flyttar från en adress till en annan.

Keycom innehåller en mätningsfunktion, som mäter längden av varje kabelsegment skarv-till-skarv längs den GPS-mätta rutten. Vi har hållit på med att radarmäta längden på alla fibrer vid stiftet i paneländan. Denna mätning ska inte ge en längd som alltför mycket avviker från vad som dokumentsystemet anger. Det största värdet borde man få av att summera ihop de avlästa, oskarvade kabelsegmentens längd, det lägsta värdet av att summera dokumentsystemets skarv-till-skarv-metertal. Det radarmätta värdet för de ihopskarvade – slingriga – segmenten borde vara någonstans mittemellan.

Trots att jag har strävat att planera skarvningen så att fibrer och grupper skall svetsas ”färg mot färg”, har svetsningar gått i kors. Dylika omkastningsfel är svåra att utreda. När det börjar uppträda korskopplingar till stift som inte alls borde ha en mediakonverter i andra ändan eller abonnenter som gladeligen betalar sina månadsräkningar trots att de enligt dokumentationen inte är anslutna, vet man att papperen har fel.

De lurigaste felen är de som tar ut varandra. Två (grann-) fastigheter, vilkas mellanfibrer vid växeln gått i kors, kan leva lyckliga i alla sina dagar, tills den ena flyttar bort och fel fastighet blir urkopplad.

Praktiska människor tycker inte om papper. Och de som sköter pappersexercisen med bibehållet humör är kanske opraktiska. Mina arbetskamrater i Liljenets aktivistgrupp har en strålande beredskap till handling. Men jag kämpar efter många år fortfarande med kolleger som förlagt sina anteckningar.

Vår näststörsta blamage berodde just på förlorade bygganteckningar. Det tog några kalendermånader av detektivarbete att komma underfund med varför vi på ingen fiber vid växeln hittade någon signal från husändan. Orsaken var att två sexfibersgrupper hade gått i kors vid svetsningen.

Min viktigaste dokumenteringsmiss var helt självförvållad. Den nya finska färgstandarden för märkning av fibrer och grupper kom till ca 2011. Draka och Nestor Cables tillämpar den, helt korrekt, på två olika sätt. Jag, min olycka, planerade skarvarna med den ena leverantörens kabelkonstruktion, men vi köpte kablar av den andra! Felplaneringen hade redan hunnit ”yngla av sig” på andra skarvar och ett dussin fibersvetsningar måste göras om. Ett par arbetsveckor gick förlorade innan alla dokument stämde överens med verkligheten.

Lärdom: Ändra inga redan fastslagna koder eller namn, hur ologiska de hastigt uppfunna namnen än må te sig.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 22 Feb 2016 19:46
Svara 


Fiberdokumentation 6: Användning

Till vad använder vi den dokumenterade informationen om nätet?

Att hejda gräventreprenörer från att i misstag gå lös på våra installationer har inte behövts så mycket som vi befarat. Mig veterligen har vi haft ett (1) kabelbrott, förorsakat av grävskopa. Och det var en huskabel som inte (ännu) var i bruk. Gräventreprenören hade inte brytt sig om att fråga oss. Av fibernätet är ca 90% på avlopprörens djup 1,8 meter, vilket är ganska betryggande. Men vi har beredskapen att anvisa var kablarna är nedlagda, även den dag när minneskunskaperna hos kabelbyggarna inte längre finns tillgänglig. Inte heller har vattenandelslagen behövt bistånd med vår metalldetektor att visa var avloppsledningen går. Grävskopsförarna aktar sig nog. Straffet för att söndra en TRYCK-avloppsledning är ganska omedelbart!

Mest har vi använt nätdokumenten för att planera hur utvidgningar skall kopplas in. I nätets ”utkant” finns det oanvänd reservkapacitet i ett tjugotal riktningar och där har de nya kabelsegmenten svetsats in. I skrivande stund är en dylik utvidgning under diskussion, och databasen användes för att avgöra vilken av tre möjliga skarvar skall öppnas för att svetsa in den nya förbindelsekabeln. När en presumtiv ny abonnent anmäler sig, har vi snabbt kunnat avgöra ifall han/hon kan accepteras som medlem.

När vi har haft störningar i någon del av nätet, har en sökning i databasen genast kunnat anvisa om vilka användare berörs.

Olägenheterna av BRISTANDE dokumentation har däremot varit påtagliga. Otaliga är de timmar jag använt för att reda ur var felet finns, när installatören misslyckats med att hitta signal där den borde vara.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 23 Feb 2016 20:24
Svara 


Fiberdokumentation 7: Tilläggsdata

Även om Keycom innehåller optionen att automatiskt generera schemor av nättopologin, har jag föredragit att lägga in ”manuellt” med PC ritade planeringsdokument som bilagor till de berörda skarvarna eller fastigheterna. Ifall det uppstått dokumenteringsmisstag har jag funnit det effektivt att gå tillbaka till mina originalanteckningar för att härleda hur felet kommit till. Ävenledes har vi som bilagor matat in fotografier av naturen eller kablaget vid skarvar och fastigheter.

I brist på en egentlig databas har jag sedan starten upprätthållit en ”dagbok” dvs en textfil, ganska ambitiöst benämnd ”Åtgärdsdatabas”. Med tiden har det blivit svårare att hitta i den. Därför har jag nu sorterat den efter skarvnummer och fastighetsnummer, ”klippt” den i remsor och ”limmat in” remsorna på respektive skarv eller fastighet i dokumentsystemet, så att vem som helst skall kunna söka och finna i den. För varje objekt har vi nu ett kort historiskt memorandum, som innehåller kopior av de originalanteckningar, som berättar om

• När fastighetsägaren godkänts som medlem
• När fastighetsägaren betalt medlemsinsats
• När fastighetsägaren betalt anslutningsavgift
• Data för kabeln och vem som lagt ut den till fastigheten eller skarven
• Händelser vid kabelläggningen
• När fibrerna svetsats
• När fastigheten anslutits till nätet
• När anslutningen aktiverats
• Anslutningens felhistoria
• Radarmätprofiler och andra mätprotokoll
• När fastighetsägaren flyttat bort och hur överföringen av anslutningen övergått till en ny ägare
• När skarven ändrats och hur och varför
• Idéer om i vilka riktningar nätet kan expandera.

Fastän detta låter ytterst elementärt, har det visat sig att det krävs oväntat mycket självdisciplin att få anteckningarna till pappers (dvs in i datorn). Mina originalanteckningar är nedskrivna i A5- och A6-häften som bär tydliga spår av att liljendalmarken består av lera.

Gunnulf
Medlem
# Skrivet: 7 Mar 2016 18:09
Svara 


Dokumentationen omfattar även annat, som inte behandlats ovan. Främst måste nämnas växlarna, som har ett stort antal inställbara parametrar: portar, adresser, hastigheter, mm., som jag inte är kompetent att ta upp. Av vad jag har förstått, så är det viktigt att ha reservväxelenheter FÖRprogrammerade, så NÄR en enhet hastigt måste bytas ut, så kan den genast överta den felaktigas alla funktioner.

Fiberdokumentation 8: Användargränssnittet

I teaterns programblad kan rollförteckningen vara uppgjord på endera av två sätt: en logisk ordning med huvudpersonerna först och de övriga grupperade enligt släktskap, nationalitet, parti osv., eller i den ordning de uppträder på scenen. Instruktionsmanualen för dokumentationen av fibernät kan likaledes vara sammanställd antingen i logisk följd, ämne för ämne – eller i den ordning man behöver lära sig. Att börja använda Keycom enligt manualen är som att försöka lära sig ett nytt språk genom att läsa en fullständig grammatik. För mina efterkommande på Liljenet har jag därför sammanställt en anvisning om intrikata inmatningstrick:

Jokertecknet, som behövs när man ur databasen vill kalla fram en hel GRUPP av objekt – t.ex. alla fastigheter i Mickelspiltom, eller alla medlemmar, vilkas namn börjar på Lind-.

Följa John – hur man gör när man lägger ut en (ny) kabel längs det GPS-mätta spåret

Gruppsvetsning – dvs. hur man gör när man inte vill ”svetsa” två fiberändor i taget, utan två buntar olika numrerade fibrer på en gång.

Fiberföljning – att utgående från vilken punkt som helst i nätet följa fibern i båda riktningarna genom alla skarvar till ändan för att kontrollera hur den är svetsad.

Uppladdning av bilagor – hur man lägger in ett eget dokument som bilaga till ett objekt i systemet.

Förbindelsedefinitionen – dvs. hur man kombinerar ihop kund, fastighet och fiberstift i byaväxeln.

Och slutligen, när nu Liljenets dokumentation inte längre tynger mina axlar, räknar jag med att pensionera mig för tredje gången ...


- - - slut på dokumentationskrian - - -

Ditt svar
Bold Style  Italic Style  Underlined Style  Image Link  URL Link     :) ;) :-p :-( :up: :down: :talk: :confused :cool: :sealed: :noway: ... Använd inte smilies

Kill your darlings


» Namn  » Lösenord 
Only registered users can post here. Enter your login/password correctly before posting a message, or register first.